Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Den aktuella studien syftade till att applicera Johnsons typologier om två subtyper av förövare av partnervåld, intimate terrorism och situational couple violence, i en kontext av digitalt dejtingvåld bland unga universitetsstudenter. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Studien identifierade 185 förövare av digitalt dejtingvåld från ett urval på 512 studenter mellan 19-29 år. De 185 förövarna kategoriserades som intimate terrorism (n=46) eller situational couple violence (n=139) beroende på om respondenten endast hade utövat digitalt dejtingvåld eller om respondenten både utövat och själv blivit utsatt för digitalt dejtingvåld. Resultatet visade att kvinnor som ingick i subtypen situational couple violence utövade digitalt dejtingvåld med en signifikant högre allvarlighetsgrad än män. Flera resultat från studien visade inga signifikanta könsskillnader i en av subtyperna eller mellan de två subtyperna i grad av kontrollerande beteenden och allvarlighetsgrad. Med stöd i studiens resultat bör framtida forskning vidare utforska digitalt dejtingvåld bland unga för att få en fördjupad kunskap inom digitalt dejtingvåld och för att stärka det brottspreventiva arbetet. / This study examined Johnson's typology of two different subtypes of perpetrators of intimate partner violence, intimate terrorism and situational couple violence, on digital dating violence among young college students. A quantitative cross-sectional design was used. The study identified 185 perpetrators of digital dating violence from a sample of 512 students, ages 19 to 29 years. The 185 perpetrators were categorized as intimate terrorism (n=46) or situational couple violence (n=139) based on whether the person was only a perpetrator of digital dating violence or if the person was both a perpetrator and a victim of digital dating violence. The current study found that women included in the subtype situational couple violence committed digital dating violence with a significantly higher degree of severity than men. Results from the study showed no significant differences between genders in one of the subtypes or between perpetrator subtypes in controlling behavior or severity. In light of these findings, future research should investigate digital dating violence among young adults to gain a deeper understanding of digital dating violence in order to strengthen crime prevention.