<p>Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats. Från och med den 1 juli 2005 skall alla större bolag på Stockholmsbörsen tillämpa den svenska Koden för bolagsstyrning. Enligt Koden skall styrelsen avge en rapport om den interna kontrollen. </p><p> </p><p>Målet med uppsatsen var att förklara vilka faktorer som eventuellt påverkar internkontrollrapportens omfattning, utformning och ambition i rapporteringen. De teorier som har använts för att belysa sambanden är agentteori, positiv redovisningsteori och institutionell teori.</p><p>Datainsamlingen genomfördes genom dokumentstudier av internkontrollrapporter i bolagens årsredovisningar. Undersökningen omfattade totalt 45 företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.</p><p>Undersökningen visade att ambitionen i internkontrollrapporter kan öka dels om det finns en särskild granskningsfunktion (internrevision), dels om ägarstrukturen är splittrad. </p><p>Däremot kunde inga av de valda faktorerna förklara internkontrollrapportens omfattning eller utformning.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dess</p><p>framtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.</p><p>Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjans</p><p>uppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är hela</p><p>värdekedjan ekologisk?</p><p>Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa en</p><p>övergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjekten</p><p>valdes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunna</p><p>tänkas ge oss. Analysen gjordes med hjälp utav befintliga teorier, litteratur samt</p><p>artiklar. Vidare analyserades värdekedjan utifrån tre olika perspektiv: tekniskt,</p><p>ekonomiskt och socialt.</p><p>Föreningen sköter leveranserna från uppfödare till slakteri, men ut till slutkonsument</p><p>anlitas inhyrda företag. Då åkeriernas transportsträckor ligger utanför föreningens</p><p>kontroll medför detta att Gröna Lammet inte kan garantera ett slutligt totalt ekologiskt</p><p>värde på produkterna. Vi presenterade en lösning till problemet genom en integrerad</p><p>transportservice vilket skulle möjliggöra en mer omfattande ekologisk kontroll över</p><p>värdekedjan.</p><p>Uppfödarna bör inte beräkna all KRAV-kostnad på hela lammkroppen eftersom allt</p><p>på lammet inte är förädlingsbart. En lösning till detta problem är framtagning av nya</p><p>produkter från lammkroppen. Denna lösning ökar även föreningens intäkter eftersom</p><p>nya produkter blir introducerade på nya marknader.</p><p>Beroendesituationen mellan uppfödare och slakteri kan ses som gynnsamt för</p><p>föreningen, de strävar förmodligen efter samma mål. Uppfödarna kan vara nyckeln till</p><p>expansion och vi presenterade här hur föreningen kan hantera dessa parter.</p>

<p>Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnätverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. Påverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar är tydlig och viktig att arbeta med för att uppnå en långsiktig affärsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar påverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgångspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga återförsäljare inom deras affärsnätverk påverkas av olika tekniska system. </p><p>Syfte: Syftet är att utvärdera hur affärssystemet Axapta påverkar de sociala relationerna i ett kundnätverk, samt hur företaget kan gå tillväga för att stärka sina kundrelationer genom andra tekniska och sociala lösningar. </p><p>Genomförande: Rapporten bygger på en litteraturstudie och en undersökning på ett fallföretag innefattande fem kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultat: Studien har resulterat att vi har fått en större förståelse för hur sociala och tekniska faktorer samverkar i en relation inom ett B2B-nätverk. Utifrån intervjuer och teori har vi arbetat fram en modell som visar att det finns vissa samband mellan de sociala och tekniska faktorerna i vårt fallföretags affärsnätverk och att dessa samband är mycket komplexa. Denna modell återfinns i vår slutdiskussion i slutet av rapporten. Vi har funnit att det finns många faktorer som bidrar till att konflikter uppstår i ett affärsnätverk och har därför gett konflikter en mer central roll i vår modell än vad Perry et al. (2002) gjorde i sin modell. Vi har också sett fler samband mellan de olika faktorerna än vad Perry har i sin modell. </p><p>Nyckelord: Business to business, nätverk, relationer, tekniska faktorer och sociala faktorer.</p>

<p>Throughout many years there have been discussions within the European Union (EU) regarding harmonization and improvement of accounting rules for companies with listed shares or other securities. The ambition exists to adopt, the within the union applied accounting standards, to those applied globally. These discussions lead the year 2002 to adoption by the council and parliament of international accounting standards (IFRS). The ordinance meant that all listed European companies have to adopt international accounting standards, accepted for application within the EU, for their consolidated accounts.</p><p>During July 2003 the Swedish Government Official Reports issued a report (SOU 2003:71) stating, among other things, the differences and oppositions of implementing IFRS on a corporate level in Sweden, since corporate disclosure is regulated in Swedish law by Bokföringslagen (BFL) and Årsredovisningslagen (ÅRL). One of the main obstacles for the full implementation of IFRS is that a company’s annual report underlies the governmental taxation and an implementation of IFRS would affect this balance. If IFRS was to be introduced on a corporate level it would also be deemed illegal to use tax allocation reserves.</p><p>Because of this we chose to investigate the contradictions arising with an implementation of IFRS and to examine how the companies position themselves in this question. Aided by agency theory, positive accounting theory, stakeholder theory and institutional theory we prepare hypotheses to be able to test and prove witch preferences that affect the companies’ opinion in the question of implementing IFRS on a corporate level. Then we formulated questions concerning these areas and sent out a web based poll to companies in the categories three (K3) and four (K4), to learn about their attitude towards implementing IFRS. Through testing for significance in SPSS we have concluded that most of the company leaders are negative to an implementation of IFRS on a corporate level. We have also noticed that the issue affecting a company leader in his or hers decision of implementing IFRS is the internal knowledge about IFRS.</p><p>Keywords: IFRS, agency theory, positive accounting theory, stakeholder theory, institutional theory, consolidated account, corporate level</p>

<p>Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? – En fallstudie på tre av Kristianstads största banker</p><p>Kurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.</p><p>Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.</p><p>Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.</p><p>Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.</p><p>Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen. Anpassning av rådgivningen och avrådan är ytterligare två aspekter i den nya lagen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara det eventuella förväntningsgap som kan finnas mellan finansiella rådgivarna och deras intressenter.</p><p>Metod: Utgångspunkten i vår forskning är att tillämpa fallstudier där vi gjort ett icke sannolikhetsurval av banker med ambitionen av en generaliserande studie till Kristianstad kommun. Då vi valt att undersöka ett eventuellt existerande förväntningsgap i trepartsförhållandet Bankledning – Finansiella Rådgivare – Kunder föll valet att tillämpa både intervju och survey som datainsamlingsmetod.</p><p>Resultat och slutsatser: Genom att fastställa vilka faktorer som påverkar ett förväntningsgap har vi antagit ett antal hypoteser. Signifikanta samband har funnits beträffande faktorerna påtaglighet, tidigare erfarenhet, rådgivningens struktur och rådgivarens kommunikation. Härmed har fyra av tio hypoteser ej förkastats och ett förväntningsgap i relationen Rådgivare –Kunder har statistiskt påvisats.</p>

<p>Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige. Argumenten som ventilerats i debatten är revisionspliktens betungande kostnad för mindre företag och för de fall någon har för avsikt att begå ekonomiska brott, söker de sig till en företagsform utan revisionsplikt. Detta kan ställas mot de uppfattningar vilka betraktar revisionsplikten som en metod för att uppmärksamma ekonomiska problem samt att den förhindrar och förebygger ekonomisk brottslighet.</p><p>Studien har tagit fasta på det antagandet att revisionsplikten förebygger och förhindrar ekonomiska brott. Sambandet torde kunna synliggöras genom att undersöka skillnader i frekvens av ekonomiska brott, samt se vilka kategorier av brott som är representerade i bolag med och utan revisionsplikt. </p><p>Studien visar inte att det finns något påvisbart samband mellan revisionsplikt och ekonomisk brottslighet, snarare visar den på att bolag med revisionsplikt oftare blir dömda än företagsformer utan revisionsplikt. Det mest framträdande i studien har varit att konkurser ger inblick i företagen och avslöjar ekonomisk brottslighet, men det som framstår som gemensam nämnare för ekonomisk brottslighet är tillfälle, motiv och neutralisering.</p>

<p>Titel: Revisionsutskott – påverkas revisionskvalitén?</p><p>Kurs: FEC 632</p><p>Författare: Elvedin Music och Helena Habjanic</p><p>Handledare: Fredrik Ljungdahl</p><p>Nyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revision</p><p>Syfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre.</p><p>Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.</p><p>Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.</p><p>Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen. </p>

<p>There have been many researches in the field of management, but none of them touches the area of Chinese management of Swedish staff, as far as we know. This is a rather new phenomenon ever since China decided for outward expansion. Cultural myopias and the lack of cultural competency are contributions to the failures of many cross cultural co-operations. </p><p>The purpose of this dissertation was to detect the management issues in terms of relationships, and shed light on the perceptual differences between the cultures within the chosen companies. To measure the values the employees had, from cultural aspects, we conducted a survey developed by Professor Geert Hofstede. The survey was used as a complement to our qualitative data, and the results demonstrated that the Chinese within these companies seem to adopt a rather “Swedish like” mentality. The qualitative results, however, prove that there are cultural differences causing operational frictions at these firms. The perceptual differences initiate cultural distance between the cultures, preventing comprehension. We believe the reason is failure to apply measures to educate and integrate the members within the firms.</p>

<p>Titel: IFRS / IAS –bättre redovisningsrekommendationer?</p><p> Ur finansanalytikernas synvinkel.</p><p>Ämne: Företagsekonomi</p><p>Författare: Ann Berner, Therése Henningsson</p><p>Handledare: Fredrik Ljungdahl</p><p>Problemformulering: Anser finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS regelverk. </p><p>Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers åsikter om införandet av </p><p>IFRS/IAS regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.</p><p>Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. </p><p>Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej </p><p>möjligt att generalisera och varken bekräfta eller </p><p>förkasta våra hypoteser.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att förklara om den frivilliga miljöredovisningen påverkar finansanalytikers investeringsbeslut. Vi vill dessutom försöka få klarhet i om en analytikers etiska motiv kan ge en förklaring på vilket sätt de påverkas av den legitimerande miljöinformationen. </p><p>Studier som gjorts tyder på att allt fler börsnoterade och större publika onoterade bolag har börjat lämna en mer omfattande miljöinformation i sina årsredovisningar. En del företag försöker påverka intressenternas inställning till företagets verksamhet genom att försköna bl.a. miljöinformationen. </p><p>För att få fram relevant information använde vi oss av ett webbaserat experiment med följdfrågor. Undersökningen har gjorts på finansanalytiker, eftersom de har stort inflytande över aktieägarnas beslut och på så vis kan påverkar företagens fortlevnad. Experimentet består av två företags förvaltningsberättelser, balansräkningar, resultaträkningar och nyckeltal. Med hjälp av dessa ska finansanalytikerna välja vilket företag de vill investera i. Företagens information har utformats för att vara så lika varandra som möjligt. Det ena företagets information är dock preparerad med legitimerande miljöinformation, med syfte att överbygga ett skadeståndsanspråk. Vi utgår från tidigare forskning och befintliga teorier för att skapa insikt i vad analytikerna baserar sin värdering på.</p><p>Vi har i vår analys sett att den legitimerande informationen inte fått den effekt som vi förväntat oss. Vi trodde att vi skulle få se en ökad investeringsvilja på lång sikt i bolag X dvs. det med mycket legitimerande miljöinformation. Istället visade sig utfallet bli så att investeringsviljan var högre i företaget Y dvs. det utan legitimerande information. Även på kort sikt var investeringsviljan högre i företaget Y.</p>