<p>In all aspects of life culture has a deep impact on how we react and relate to different situations. In understanding the meaning of culture it is vital to distinguish between national culture and corporate culture. National culture can be found in all different human interactions and organizations, whereas corporate culture can be related to the environment within business organizations. We believe that there are a number of collusions when a manager from one culture interacts with persons living in a totally different one. The purpose of this dissertation was to find out how Scandinavian management style practiced in Hong Kong, would be affected by the Chinese culture. To understand if or in which ways the Scandinavian management style had been affected, we studied some existing theories and tested them to the reality. To make this possible we concluded the main contents from the theories, in total six hypotheses, which we later used as a foundation to our questionnaire. The result of the questionnaire indicated that most of our hypotheses were accepted, however, due to the low answer frequency, we felt that the result from the questionnaire needed some complementation. In addition to this, we decided to take the research one step further, through semi-structured interviews. Thereafter, we compared the results from our questionnaire to the results from our semi-structured interviews and made a comparison to the hypothesis. The outcome of this comparison became the final conclusion of our dissertation, which indicated that the Scandinavian managers would adapt their management style to a certain degree to the Chinese culture. </p>

<p>As the world is becoming increasingly interconnected, companies from all over the world begin to internationalize their operations. Many researchers suggest that the world is becoming more homogenous. Consequently, one would think that companies’ internationalization processes would be similar to each other. However, there are some evident differences between the internationalization patterns of different countries. Recently, there has been a huge surge of Chinese foreign investments and operations. This has led to a rather new phenomenon, which has spread to many Western nations. Thousands of Chinese companies simultaneously enter new markets, enabled by so-called ‘showrooms’. Despite minimal previous international experience, Chinese companies engage in relatively high-commitment entry modes from the start. No equivalent patterns or entry modes exist in Western countries. Therefore, the question emerges; is the variance of entry mode choices and internationalization processes culturally dependent? However, existing literature about the impact of culture on choice of entry mode is scarce. Furthermore, none of the previous research has dealt with the use of the showroom, or any other export entry mode. As a result, we decided it was necessary to explore the subject further. In our research, we identified a new variable, which has never before been used to explain the cultural impact of entry mode choice. </p><p>This variable was then tested by distributing a questionnaire via e-mail to the target group - Chinese companies using showrooms as their international expansion strategy. More specifically, we concentrated on those who operate showrooms in the United Arab Emirates. Moreover, our identified variable was recognised and supported by the participants of our sample.</p>

<p>Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.</p><p>I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.</p><p>För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar</p>

<p>Alla säger att företagarna är okunniga om vad revisorernas arbete går ut på, men ingen säger varför! Forskare har konstaterat att förväntningsgapet mellan företagare och revisorer beror på företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gå bakom förväntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. Utifrån tidigare forskning har vi skapat oss förståelse för ämnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det är faktorerna omedveten okunskap, revisorn – ett starkt varumärke, värderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse. Enligt vår studie har vi kommit fram till att det är företagarnas omedvetna okunskap, engagemang och lagar och regler som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. Det betyder att hur mycket man än informerar företagarna om vad revisorernas arbete går ut på, lyssnar de ändå inte. Det går inte att informera någon som inte är intresserad av att lyssna. Eftersom företagarna inte är mottagliga för information går det alltså inte att förminska förväntningsgapet genom mer information.</p>

<p>EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.</p><p>Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.</p><p>Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna. Informationen från intervjuerna har analyserats och jämförts med utvalda teorier.</p><p>Slutsatsen behandlar de olika faktorer som har påverkat det psykosociala arbetsklimatet i presshallen på EBP under och efter förändringsprocessen. En förändring för medarbetarna är ombyte från fysiskt tungt arbete till att idag ha en mer psykiskt påfrestande arbetssituation. Detta har lett till ökad stress och en anledning till det är att kunskapskraven har ökat. Medarbetarna har inte fått tillräcklig utbildning för att utföra sina ”nya” arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Medarbetarna ger uttryck för en negativ inställning till organisationen och arbetet i sig. Detta kan till viss del bero på ett dåligt informationsflöde som verkar genomsyra hela organisationen, från den administrativa ledningen till medarbetarna.</p><p>I slutet av uppsatsen ges förslag på hur man som ledare på EBP skulle kunna förbättra medarbetarnas tillfredställelse och arbetsklimatet i presshallen på EBP.</p>

<p>Trust is important to establish a good relationship between employees and managers in an organization. For the modern organization, trust is important to be able to survive and be successful in the long run. We believe that the employees are the key players, which the organization relies on to create value and to be competitive in the market. The purpose of the dissertation was to find out, how the managers worked with the internal factors affecting trust during a downsizing process and to compare the findings with the employees’ level of trust in the managers. To be able to measure the level of trust, we created the COCR-model, which we used when we analysed the data from the survey. The result of the survey showed that the employees had some trust in the managers, and that the managers had worked actively with almost all internal factors that were measured in the COCR-model. Our conclusion is that there are external factors affecting employees’ trust in managers as well. These external factors could be one explanation why the employees in our case study had some trust in their managers, even when they had experienced a downsizing. According to us this is an irrational behaviour, which becomes rational only when the external factors are considered.</p>

<p>With the world becoming one homogenous market-place, as a result of globalization, the need for effective internationalization theories is ever increasing. Today, it has become more difficult to present a differentiated business option that will get noticed in the long line of similar companies, and this can all be seen as the direct effect of globalization. </p><p>The research field of Internationalization theory already contains a number of different suggested strategies to use. The problem is, that most of these are built up around the assumption that the world consists of many small and well-protected markets. To assume such a thing 20-30 years ago was only reasonable. Today, however, the rules of the market game has changed: China has opened up its market, the Berlin wall has fallen and the Internet has provided companies with a new set of opportunities. </p><p>In this dissertation, an alternative internationalization strategy for the firm is presented. This strategy will differentiate the company, and at the same time raise interest among consumers. The name of the model is Internationalizatio Inversa (Internationalization reversed), and it is a modern internationalization theory which takes the effects of globalization into consideration and tries to exploit these. </p>

<p>Skillnaden mellan svensk och amerikansk rätt är att, den amerikanska rätten är uppbyggd kring förbudsregler vad det gäller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rätten tar fasta på revisorns egen förmåga att avgöra vad som är hot mot hans oberoende vid fristående rådgivning och vilka åtgärder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rätten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristående rådgivning.</p><p> Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristående rådgivning med hjälp av den analysmodell som han har till sin hjälp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stämmer väl med de principer som det nya åttonde EU-direktivet har fastlagt skall gälla för medlemsländerna.</p><p>Jag anser inte att den fristående rådgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende. Fördelarna med att samla kompetens under samma tak skulle främja kompetensutvecklingen hos revisionsbyråns medarbetare och göra revisionsrådgivningen mer målinriktad, vilket skulle kunna bidra till att kostnaderna minskar för revisionsklienten. Jag tycker att det är av vikt att lyfta fram att objektiviteten hos revisorn kan ifrågasättas. Revisorn kan ha intressen som inte är direkt synbara när han gör sin analys av oberoendet inför uppdrag.</p>

<p>Establishment and internationalization through the Internet is a contemporary way for companies to enter foreign markets. There is not much scientific research done in the field of Internet and its effect on Internet based companies explaining their internationalization purpose via the Internet. </p><p>The purpose of this dissertation was to understand why a company chooses to use the Internet in its establishment and internationalization. The research questions are studied in relation to the internationalization of an Internet based company. We studied four different internationalization theories to see if they could explain the company’s internationalization through the Internet.</p><p>The conclusion of the conducted research is that a number of aspects are relevant in relation to the company’s choice of establishment and internationalization with the use of the Internet. A simplified model was created to illustrate the features. </p>

<p>Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.</p><p>Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.</p><p>Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar. Undersökningen omfattar två föreningar från fyra olika typer av idrotter, de är: ishockey, fotboll, golf och orientering. </p><p>I slutsatserna har vi kommit fram till att endast en av åtta föreningar som vi undersökte inte befann sig i Gråzonen. Alla de övriga sju gjorde minst en sak som placerade dem där och genomgående för alla föreningarna var att alla gav sina medlemmar fri kost utan att redovisa det på ett korrekt sätt. Endast två av våra sex hypoteser kunde vi finna stöd för. Den första är att stora föreningarna kände mer av trycket utifrån än de mindre och på grund av det inte befann sig lika långt in i Gråzonen. Den andra är att på grund av medvetna val befinner sig föreningarna inne i Gråzonen. </p>