<p>Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar.</p><p>Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap. Uppsatsens metod är av kvantitativ karaktär och undersökningsstrategin är en tvärsnittsstudie. Uppsatsens teori bygger på den nya revisionsstandarden (RS) - RS 210 - vilket behandlar uppdragsbrevet samt dissonansteorin. Införandet av RS och uppdragsbrev har tvingat både revisorerna och firmatecknarna att bilda sig en uppfattning. Om uppfattningen ställer sig i konflikt med deras tidigare beteende, uppfattning eller attityd, kan disharmoni uppstå. Beroende på vilken kunskap individen har, revisor respektive firmatecknare, bildar den sig en uppfattning av innebörden av uppdragsbrevet. Målpopulationen bestod av 100 auktoriserade och godkända revisorer i Skåne och 100 firmatecknare för små aktiebolag som hade sitt säte i Skåne. Den totala svarsfrekvensen blev 30,5 %.</p><p>Med hjälp av undersökningen har vi kommit fram till att det finns skillnader mellan revisorers och firmatecknares uppfattning, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Dock kan det inte förklaras med de bakgrundsvariabler som ingått i studien. Vi tror istället att det beror på att uppdragsbrevet är nytt och att revisorer och firmatecknare därmed inte funnit en balans där de är överens.</p>

<p>Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende. </p><p>Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem. Det finns en stor mängd forskning om belöningssystem som kommer att vara vår teoretiska utgångspunkt. Vi har valt ut företagsspecifika egenskaper som vi tror kan ha betydelse för belöningssystemens utformning. De faktorer som vi tror kan påverka utformningen är institutionell miljö, ägarstruktur, strategi, företagsledares belöningar, företagsstorlek, kassaflöde, bransch, kapitalstruktur, styrelse/belöningskommitté/konsult, kultur samt politisk känslighet. Vi har utformat en modell som ska fungera som en länk mellan teorin och verkligheten. Utifrån modellen har vi sedan skapat en huvudhypotes och sexton underhypoteser som ligger till grund för den enkätundersökning vi gjort. Vi valde att vända oss till styrelseordförande i 276 stycken bolag.</p><p>Resultatet av vår analys visar att vi inte kan förkasta vår huvudhypotes som säger att variationen i belöningssystemens utformning påverkas av företagsspecifika faktorer.</p><p>Nyckelord: belöningssystem, executive compensation , compensation structure</p>

<p>I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.</p><p>För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.</p><p>Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas. Det innebär att så länge kommunen erbjuder förskoleverksamhet i den volym som lagen stipulerar har skyldigheten fullgjorts. Verksamhetens innehåll regleras i läroplanen. Det är följaktligen upp till varje enskild kommun att besluta vilken kvalitet man vill erbjuda och till vilken kostnad den skall produceras. Problemet är att beslutsfattarna inte vet vad som är rätt kostnad för att producera beslutad kvalitet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att se om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité. </p><p>För att realisera detta syfte har vi utgått från två teorier och två kommuner. Teorierna är C.K. Lindbloms legitimitetsteori och Grönroos teori om totalkvalitet. Kommunerna är Bjuv och Klippan. De har valts för att de har en stor avvikelse mellan strukturell och redovisad kostnad för förskoleverksamheten.</p><p>Slutsatsen i studien är att kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité</p>

<p>Today`s society requires that municipalities focus must be more on effectivity and quality. Because of this it is important for municipalities to look after the controlling systems. Many municipalities choose to adopt models that reflect the efficacy. The municipality of Vellinge has chosen to implement balanced scorecard in all their efficacies. We found it interesting when it was exposed that 70 % of all implementations of balanced scorecard fails. The purpose of this thesis is to examine the overall view on the balanced scorecard on different levels, from politicians to branch heads. The purpose was also to examine how the process of inserting the model was done. We have delimitated our study to only include the soft efficacies in the municipality of Vellinge. In order to fulfil the purpose of our thesis we have interviewed people from different levels in the organization. Our study shows that the municipality didn`t change so much, they have used goals and quality follow-ups that already existed and composed this in a model they call balanced scorecard. It also appeared that the municipality of Vellinge have a very powerful management. This has contributed that the balanced scorecard has come so far down in the organization as to the local managers. The conclusions that we came up with was that the view on the balanced scorecard differ between two levels in the organization. Management, politicians, administrative directors, local managers and branch heads have equal thoughts about the purpose of the scorecard. They also share a positive opinion about how the model will be used. The collaborators however have different views on this matter.. They are not so positive to either the model, the visions or it`s purpose. This problem came up when the collaborators weren`t enough involved in the process of introducing the scorecard, as the litterature demands.</p>

<p>Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. </p><p>Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera. </p><p>I vår analys tar vi hjälp av våra valda teorier för att förklara och analyser det empiriska materialet. I analysen framkommer det att bara mindre förändringar i processflödet behövs. Det som behövs för att effektivisera produktionen är införandet av rutiner.</p><p>I vår slutsats ger vi rekommendationer för det fortsatta arbetet med effektivisering av Woodforms produktion. Vi avslutar vår slutsats med att lämna flera förbättringsförslag som är indelade i två nivåer. En övergripande nivå som är på längre sikt och dels detaljerade förslag som är mer kortsiktiga lösningar på akuta problem.</p><p>De övergripande förslagen behandlar anställningen av en produktionsledare, införandet av utvalda delar från kaizen och bygga upp ett system för standardprodukter.</p><p>För att underlätta införandet av rutiner ger vi ett antal detaljerade förslag. Idag har de anställda sina egna inofficiella system för rutiner, våra förslag ska ge mer struktur åt de gemensamma rutiner som behöver byggas upp.</p>

<p>Kostnaden för särskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge år 2004. Östra Göinge var alltså hela tre gånger dyrare än Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet är även att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jämförbar bild.</p><p>För att svara på syftet använde vi en fallstudie som metod. Vi intervjuade områdeschefer, biståndsbedömare och ekonomer i de båda kommunerna.</p><p>För att förstå vad som ligger bakom den enorma kostnadsskillnaden studerade vi inte enbart kostnaderna, utan även hur äldrevården är strukturerad och hur bedömningen för vilka som bor i de särskilda boendena går till i kommunerna. I analysen kopplas empirin samman med den Institutionella teorin, samt normativa teorier i form av lagar, som KL, SoL och Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendationer.</p>

<p>Bakgrunden till vårt examensarbete på Scania i Sibbhult är att personer i ledande ställning inte är tillfredsställda med hur materialförsörjningen av hemmatillverkade artiklar till monteringslinjen fungerar idag. </p><p>Syftet med examensarbetet är att ta fram underlag över hur materialförsörjningen och monteringssättet fungerar idag och utifrån detta underlag bedöma om materialförsörjningen till monteringslinjen fungerar optimalt. Om inte, ta fram förslag på förbättringsverktyg för att effektivisera samordningen av materialförsörjningen och monteringssättet.</p><p>Med hjälp av intervjuer och observationer har vi samlat in information över hur monteringssätt och materialflödessystem fungerar idag. Efter sammanställning och analys av informationen bedömde vi att det nuvarande materialförsörjningssystemet inte fungerar optimalt och att det kan förbättras. Genom brainstorming kom vi fram till ett flertal olika förslag till förbättring, två förslag redovisas i arbetet. </p><p>Det första förslaget innebär att de hemmatillverkade artiklarna och truckförarna ska utrustas med Radio Frequency Identification (RFID). Detta för att på ett bättre sätt kunna förutse när behov av artiklar uppstår och vart utmed linjen de behövs. Tekniken skulle göra det möjligt för truckförarna att i realtid veta vilka artiklar som behövs och även när de behövs.</p><p>Det andra förslaget är baserat på tanken att genom att förse truckförarna med ett verktyg, ett Excel - blad över den prognostiserade dagliga monteringssekvensen som ger dem visuell information över dagens materialåtgång, skulle de på ett effektivare sätt kunna läsa av behovet hos monteringslinjen vid en viss tidpunkt. Excel - bladet ska visa vad, när och i vilka mängder de hemmatillverkade artiklarna behövs under dagen och kommer uppdateras dagligen.</p>

<p>Efter en sammanfattning av rättsläget angående näringsidkarens skyldigheter vid finansiell rådgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rådgivningssed är det som ytterst skall tillämpas. För att komma fram till innebörden av god rådgivningssed har vi tittat på olika moment som enligt oss bör ingå i begreppet. Omsorgsplikten innebär att konsumenten skall kunna lita på att rådgivaren ställer all sin kunskap till förfogande och att rådet är tillförlitligt. Lämnar rådgivaren trots tillräcklig kompetens oriktiga råd bryter det mot omsorgsplikten och då blir näringsidkaren skadeståndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rådgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan näringsidkaren inte drabbas av skadestånd på grund av otillräcklig kompetens. Då det gäller kravet om dokumentationsplikt anser vi att om dokumentationen inte utförs enligt föreskrifterna eller om den saknas helt torde rådgivaren åsidosatt god rådgivningssed samt påvisat oaktsamhet och därmed bli skadeståndsskyldig. Gällande avrådningsplikten har vi dragit slutsatsen med hjälp av praxis att oaktsamhet på grund av utebliven avrådning endast kan föreligga när konsumenten inte kan anses ha tillräcklig kompetens och erfarenhet. Enligt lagen skall konsumentens önskemål och behov ligga till grund för rådgivningen. Detta torde enligt oss innebära att om inte rådgivaren skräddarsyr sina råd torde detta leda till oaktsamhet och därmed skadestånd för näringsidkaren. Informationsplikten som inte direkt nämns i lagen har ändå en stark innebörd för rådgivares skyldighet att informera konsumenten om innebörden samt riskerna med en placering. Vi anser att den torde ingå i lagtexten och dessutom att lagtexten blir extra tydlig för konsumenterna.</p><p> </p>

<p>Rapporteringssystem på företag fungerar som underlag för budgetplanering, framtida investeringar och översikt över slutförd produktion. Det är även ett bra hjälpmedel för företag som har realiserat olika kvalitetssystem för att säkra och förbättra kvaliteten. Rutinerna för rapporteringen måste ske med hög precision för att undvika att felaktiga uppgifter läggs in. Sådana felaktiga uppgifter kan ge upphov till att underlaget i rapporteringssystemet blir missvisande för företagets framtida planering. </p><p>Ifö Sanitär AB är företaget som har granskats i denna rapports undersökning för att identifiera vilka orsaker som ligger till grund för differenserna i rapporteringssystemet. Rapporteringsrutinerna visade sig innehålla brister såsom slarv med inrapporteringsblanketter, och stress samt överföringsbrister mellan olika datasystem. Kommunikationsproblem mellan olika befattningar och avdelningar på Ifö medförde oklarheter om vem som bar ansvaret för inrapporteringen. </p><p>Avvikelser som rapporten kommer att ta upp handlar i Ifö: s fall om kassation, stillestånd eller andra maskintekniska fel. Kassation är den avvikelse som ligger till grund för felrapportering. Efter varje skift på respektive produktionsprocess ska avvikelserna rapporteras in i ett manuellt system. Systemet innehåller data om processens utfall, det vill säga hur många pjäser som tillverkas, godkänns, lagras och kasseras. Utifrån dessa data i det manuella systemet görs en rapport över månadens utfall för respektive produkt. Det är här det uppstår differenser. Bristkostnader är de kostnader som uppstår på grund av avvikelser i produktionen, men även på grund av brister i rapporteringsrutinerna. Dessa måste elimineras för att hålla bristkostnaderna nere, och det är därför viktigt att kartlägga orsakerna till felen i rapporteringsprocessen. </p>

<p>Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingående och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nämns metoden genomsyn då den är ett alternativt sätt att angripa skatteflyktsförfaranden på.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda vilka omständigheter som krävs för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig samt om lagen är tolkningsbar. Om så inte är fallet utreds hur lagen kan omarbetas. </p><p>Det framkommer att lagen går att tillämpa och tolka men svårigheter föreligger. För att lagen ska kunna tillämpas i större utsträckning blir vårt förslag att det sista rekvisitet i lagtexten slopas. </p><p> </p>