<p>Transformational and transactional leadership, which focus on the relationship between leaders and employees, are the most recent development of leadership theories. Yet studies on the impact of gender and culture on transformational and transactional leadership styles are limited. This Master Dissertation therefore aims to shed new light on that issue. First, it attempts to compare leadership styles adopted by managers of SMEs in China and Sweden. Second, it tries to evaluate which element - gender or culture - exerts a more important influence upon leadership styles.</p><p>Based on empirical researches, ten hypotheses are formulated and a new model is developed in the dissertation. In addition, the deductive approach is chosen as methodology and quantitative data is gathered with the help of an empirical study of an online questionnaire.</p><p>Eventually, the present research indicates that both Chinese managers and Swedish managers of SMEs are prone to be more transformational than transactional. It also shows that there is no gender influence upon leadership styles. In contrast, culture exerts a little more impact on leadership styles of SMEs in China and Sweden.</p><p>Key words: </p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjälp av frågeställningar i vår problemformulering.</p><p>Vi har i studien använt oss av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att vi har tolkat gällande rätt utifrån lag, förarbeten, rättspraxis samt doktrin.</p><p>Förutsättningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill säga nullum tributum sine lege. När Skatteverket inte kan använda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka på genomsyn. I vissa rättsfall har vi även sett att man i första hand använder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas på genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rättssäkerhetsskäl prövas av Länsrätten.</p><p>I vår uppsats har det framkommit olika alternativ till att åtgärda problematiken med genomsyn. Det är idag omöjligt att säga vilket av dessa alternativ som kommer att vara den bästa lösningen för genomsyn, men allt tyder på att det behövs en klarare och tydligare bild för hur genomsynsprincipen skall användas i praktiken. Det är alltså dags att sätta ned foten om vad som gäller i genomsynsresonemanget, därför att – </p><p>Nullum tributum sine lege.</p>

<p>Studiens syfte är att försöka beskriva Övervakningspanelens eventuella effekt på de bolag på Stockholmsbörsen som fått anmärkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det är för typ av anmärkningar bolagen får, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag får anmärkning. </p><p>Vi började med att söka information om de teorier som vi använder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansåg vara rätt att använda.</p><p>För att uppnå syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska årsredovisningar och kritik från Övervakningspanelen som lett till anmärkning på bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag på Stockholmsbörsens dåvarande A- och O-listor.</p><p>Empiriska fakta analyserades bland annat med hjälp av olika tester i SPSS. Som förklarande faktor till vad som påverkar om bolag får anmärkning eller ej, fann vi att storlek kan vara en förklarande variabel. I den kvalitativa analysen fann vi att alla bolag som fått anmärkning hade brutit mot någon av rekommendationerna från Redovisningsrådet. Några bolag hade dessutom brutit mot årsredovisningslagen och andra rekommendationer. Det framkom i studien att bolagens attityd mot Övervakningspanelens anmärkningar ändrades över tiden. Under det sista året, som studien stäckte sig över, var det fler bolag som tyckte att de verkligen hade gjort de fel som Övervakningspanelen anmärkte på.</p><p>Detta sammantaget tyder på att Övervakningspanelens existens har lett till en mera likriktad och enhetlig inriktning för bolagen. Övervakningspanelen tenderar således att ha någon sorts preventiv effekt på de noterade bolagen på Stockholmsbörsen.</p>

<p>Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta. </p><p>Ett rättsfall som har varit avgörande inom vårt område är RÅ 2002 ref. 53 där Regeringsrätten har fastslagit den viktiga principen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för förmånsbeskattning av dyrare egendom och inte det faktiska nyttjandet. Både domstolarna och SKV har gått på riktlinjen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för värdering och inte det faktiska nyttjandet. Då ägare i fåmansföretag har bestämmanderätten över egendomen, blir ägaren ofta beskattad för själva dispositionsrätten även när ägaren inte faktiskt har nyttjat egendomen. Detta leder till att ägaren blir beskattad då det är svårt att bevisa att ägaren inte har nyttjat egendomen förutom när dispositionsrätten varit inskränkt som t ex vid uthyrning till utomstående.</p>

<p>The first of January 2005 all companies listed on a stock exchange within the European Union</p><p>had to implement International Financial Accounting Standards (IFRS) in their annual report.</p><p>But is this regulation for the good or worse and does the benefits outweigh the cost? The goal</p><p>with the regulation is to make it easier for investors, shareholders and other stakeholders to</p><p>make financial decisions, compare domestic as well as international companies at the same</p><p>condition. One of the differences with the introduction of the new regulation is IFRS 3 that</p><p>handles business combination and how goodwill and intangible assets from the acquired</p><p>company should be accounted for. The objectives of our dissertation is to identify those listed</p><p>companies that have made one or more acquisition between the years 2005 to 2006 and</p><p>measure their level of disclosure concerning goodwill and intangible assets through the</p><p>acquisition. We concluded trough the results that positive accounting theory and system</p><p>orientated theory didn’t explain all the verities in the companies’ disclosures. Rather that</p><p>more studies have to be undertaken before the complexity in disclosure can be fully</p><p>explained.</p>

<p>1997 infördes en ändring i ÅRL som innebar att företag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberättelsen. BFN har kommit med ett uttalande när det gäller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehålla och att den ska granskas och godkännas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberättelsen. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kvaliteten på granskningen av miljöinformationen utifrån olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi använt en deduktiv ansats och samlat in våra primärdata utifrån den kvantitativa metoden.</p><p>Vi har gjort ett slumpmässigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en Internetenkät. </p><p>Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkänner bristande miljöinformation. Med hjälp av primärdata och statistiska tester kunde vi konstatera att godkännandet av miljöinformationen inte påverkas av faktorerna kompetens, tidspress och prioritering. Vi fann i vår studie att det förekommer att revisorer godkänner bristande miljöinformation.</p>

<p>Foreign exchange risk is inevitable for companies that are involved in international business (in foreign exchange). Many Swedish companies are dependent on international trade and it is, therefore, important that they manage the foreign exchange risk in an appropriate way. Further, there are a variety of techniques available in order to manage the foreign exchange risk. </p><p>The purpose of this dissertation is to describe how mid-corps can manage its foreign exchange exposure. Further, we will evaluate and describe the current foreign exchange activities in two Swedish mid-corps and suggest how their usage of the different methods and instruments can be improved. In order to find answers to our research questions we conducted interviews with two mid-corps. The results of the case study showed that the mid-corps perceive the foreign exchange risk as a major risk in international business, although they do not deal with it as much as they ought to, due to lack of time and knowledge. Therefore, the need should be provided externally from the banks for natural reasons. The companies have a need for currency risk management that must be satisfied. The banks have knowledge and products to satisfy the need, at the same time as it is in their own interest to sell the products and have a financially stable customer base. Hence, a win-win situation would be possible to achieve. </p>

<p>Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna.</p><p> Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete. Teoretiska utgångspunkter för undersökningen är dissonansteorin och Positive Accounting Theory.</p><p> Vi har granskat Skandias årsredovisningar för åren 2002, 2003 och 2004. För att komplettera informationen har kontakt tagits med Skandias lokalkontor i Kristianstad och en intervju genomförts med marknadsområdeschefen. Allmänhetens synpunkter har undersökts genom en enkät som ägde rum i Kristianstad. </p><p> Resultatet av undersökningen visar att Skandias arbete med att återfå sitt anseende har varit omfattande och metodiskt. De har arbetat med att nå ut till allmänheten genom reklam och de har erbjudit sina kunder personlig rådgivning. Undersökningen visar att allmänhetens förtroende för Skandia har ökat sen skandalen tack vare arbetet de lagt ner. Men om det enbart beror på deras återuppbyggnadsarbete kan vi inte fastställa, eftersom det även kan bero på andra faktorer. </p>

<p>Culture drives how people communicate and what they communicate. In addition,</p><p>culture influences the people’s perception of advertisements. Understanding the</p><p>consequences of cultural differences is, therefore, crucial for marketing and</p><p>advertising people when it comes to the development of international advertising.</p><p>The main purpose of this dissertation was to investigate the approach of</p><p>advertising agencies towards cultural differences during the development process</p><p>of international advertising. Furthermore, the authors wanted to find out, if</p><p>advertising agencies know and apply the cultural theories of Geert Hofstede and</p><p>Edward T. Hall during this process, and whether it would be possible to expand</p><p>their cultural theories by using the insights gained from the practical work of the</p><p>agencies. In order to answer this paper’s research questions, four interviews with</p><p>account managers and CEOs in three advertising agencies were conducted and</p><p>documentary data were collected. Based on the research findings, one can</p><p>conclude that even though advertising agencies are constantly aware of cultural</p><p>differences during their development process, there is no structural knowledge or</p><p>a structured approach to it. Furthermore, the cultural dimensions of Hofstede and</p><p>Hall or any other scientist are not known to the agencies and also not applied, as</p><p>they are for various reasons not regarded as supportive and useful guidelines for</p><p>the development of suitable ads for culturally different target groups. In addition,</p><p>the authors have learned that culture is not a dominating issue during the</p><p>development process of international advertising. Thus, instead of adding further</p><p>cultural dimensions to the existent theories, a model was developed which</p><p>depicts the influencing factors on international advertising and puts cultural</p><p>considerations in relation to them.</p><p>Keywords: culture, cultural dimensions, advertising, advertising agencies</p>

<p>När någon vill låna pengar kräver långivaren någon form av säkerhet för lånet. Ett sätt att säkerställa låntagarens betalningsförmåga är att någon går i borgen för låntagaren. Många människor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebär och åtagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen är dispositiva, vilket innebär att det är avtalet som styr. Det är ofta en bank som är kreditgivare när ett borgensåtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulär. Banken är den starkare parten vid en borgensförbindelse eftersom den har mer kunskap om borgen än vad kredittagaren och borgensmannen har. Lagen är gammal och innehåller bara ett fåtal paragrafer där alla inte fyller någon funktion.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att se om en enkel borgen vore ett bättre konsumentskydd för privatpersoner än vad proprieborgen är. Detta genom att se om bankerna informerar om skillnaden mellan en enkel borgen, proprieborgen samt generell borgen och vilka för- och nackdelar de olika borgensåtagandena har. Syftet är också att se om det skulle vara bättre med en tvingande lagstiftning till konsumentens bästa. </p><p>Jag har använt mig av den rättsdogmatiska metoden och undersökningen bygger på doktrinen, rättspraxis och de intervjuer som genomförts. Vidare har stor vikt lagts på de avtal som utfärdats av bankerna.</p><p>Vid proprieborgen kan banken vända sig till vilken den vill av borgensmannen och gäldenären för att infria sin fordran om en betalning inte inkommit vid avtalad tid. Vid en enkel borgen måste banken först kräva gäldenären på betalning innan den vänder sig till borgensmannen vilket blir en trygghet för denne. Numera är det bara proprieborgen och generell borgen som används i bankvärlden. Enkel borgen används inte eftersom bankerna inte ser den formen som en tillräcklig säkerhet. Generell borgen används inte när det är en privatperson som går i borgen utan bara när det gäller kommersiella förhållanden. </p><p>Under intervjuerna framkom det att enkel borgen skulle vara ett bättre alternativ för borgensmännen än vad en proprieborgen är. Vid en proprieborgen uppstår det en bekvämare situation för banken än vad det gör vid en enkel borgen. Därför anser jag att en enkel borgen skulle vara det enda alternativet då en borgensförbindelse skall ingås för att stärka konsumentskyddet och den skall vara tvingande till konsumenternas förmån. </p>