Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur män och kvinnor representeras i läroböcker för årskurs 1-3 när det gäller forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i Lgr11. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3 och Uppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?” Frågorna besvaras genom en komparativ analys av tre olika läromedel om forntiden med Thomas Denks (2002) metod som utgångspunkt. Analysen kompletteras med det funktionella perspektivet ur Niklas Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Det insamlade materialet har analyserats både genom en kvantitativ och kvalitativ data. Studien grundar sig i Yvonne Hirdmans (2001) teorier om genussystemet med fokus på två principer: könets isärhållning och manlig överordning. De läromedel vi har analyserat är PULS Historia-Forntiden (2000), Rena Rama Forntiden (2004) och Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019). Resultaten av analysen visar att det har skett en positiv utveckling över tid angående hur könsfördelningen ser ut i de granskade läromedlen utifrån utgivningsår då fördelningen utjämnas mer och mer. Könsfördelningen i de två senaste läromedlen, Rena Rama Forntiden (2004) & Forntidsglimtar- Bondestenåldern (2019) lever till större del upp till riktlinjerna om jämställdhet i värdegrunden i Lgr11. De innehåller en låg grad av isärhållande mellan könen och har en jämnare fördelning av kvinnor och män i text såväl som på bild. Att ha en låg grad av isärhållande innebär att kvinnor och män inte var för sig förknippas med specifika platser, personliga egenskaper, sysslor och positioner.  I PULS Historia (2000) framställs könen med en högre grad av isärhållande vilket leder till en tydligare bild av manlig överordning och en bristfällig koppling till riktlinjerna gällande jämställdhet i värdegrunden.