Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.     Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?    Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.     Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra. Men kunskaperna påverkar inte deras eget yrkes- och gymnasieval: för deras personliga del spelar könsfördelningen ingen större roll. Det är vilka individerna är som har betydelse för arbetet.    Den könsblandade gruppen framträder som normativ, vidare uppvärderas manliga enkönade grupper medan kvinnliga nedvärderas, av både flickor och pojkar.  Det som upplevs som mest problematiskt är att vara ensam i grupper med det motsatta könet. Könsbrytare vill ingen i den här studien vara, då spelar könsskillnaderna stor roll.       Slutligen diskuteras hur lärare och studie- och yrkesvägledare genom att tona ner genusteorin och istället framhålla normbrytande praktiker kan förändra diskurserna eleverna har tillgång till, och på så vis påverka eleverna att göra fler könsöverskridande val till gymnasiet.