Bostadsfrågor utgör en stor del i samhällsplanering, och boendesegregation har under de senaste åren uppmärksammats. Syftet med denna masteruppsats är att analysera befolkningssammansättningen i nyproducerade bostadsområden med särskilt fokus på blandade upplåtelseformer som metod för att uppnå social blandning. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade upplåtelseformer bidrar till en ökad social blandning och därmed ett mindre boendesegregerat samhälle. Teorier angående social blandning och dess effekter, samt strategin att blanda upplåtelseformer diskuteras. Frågeställningarna lyder: Bidrar social blandning i nyproducerade bostadsområden till mindre boendesegregation? Hur ser en eventuell förändring av befolkningssammansättningen ut i upplåtelseformerna? Har upplåtelseformer i nyproduktion förändrats över tid? Vilken roll har hyresrätten? Metoden är kvantitativ och bygger på LOUISE-data inom projektet SPaDE, och behandlar SAMS-områden i utvalda kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultatet visar bland annat en skillnad mellan befolkningen i befintliga bostadsområden med befolkningen i områden med nyproduktion, trots en ökad blandning av upplåtelseformer och en ökad andel hyresrätter. Befolkningsutvecklingen ser även olika ut över tid då färre är arbetslösa, har socialbidrag eller studiebidrag, och fler är födda i Sverige, inom områden med nyproduktion. Den sociala blandningen som eftersträvas kan kopplas till blandade upplåtelseformer, men detta sker på olika skalor och kontext och förutsättningar är avgörande. / SPaDE

Göteborg stad har likt andra storstäder i Sverige upplevt en ökad boendesegregation i staden mellan invånare med hög och låg socioekonomisk status. För att motarbeta detta har Göteborg påbörjat ett ambitiöst planeringsprojekt i centrala delarna av staden, döpt Älvstaden. Ett sätt att bekämpa de utmaningar Göteborg står framför är genom socioekonomiskt blandade bostäder tillsammans med en blandad stadsmiljö. I den här fallstudien genomförs en kvalitativ innehållsanalys på två utvalda planeringsdokument som berör fallet. Genom läsning av dokumenten och teorin skapades tre teman som användes att för analysera texten genom att koda materialet. För att analysera innehållet i dokumenten används teorierna inom rättvisa och ny urbanism. Med hjälp av analysen drogs slutsatsen att Älvstaden som planeringsprojekt har som mål att skapa en rättvis och blandad stad, med hjälp av teorierna går det dock att se att planerna följer nyurbanismens tankar i högre utsträckning än de om rättvisa.

Uppsatsen studerar den sociala blandningen och blandningen av upplåtelseformer i DeSO i Sveriges tre störstastäder. Ett samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer studeras för att se om rådande planeringspolicy, vilken menar att blandade upplåtelseformer skapar social blandning, får effekt i verkligheten. För att kunna möta syftet konstrueras ett entropiindex för att förstå hur blandningen ser ut. Det genomförs också korrelationstest och en regressionsanalys som studerar om blandade upplåtelseformer skapar social blandning. Utifrån empirin identifieras att de undersökta områdena är socialt blandade genom att inkomstblandning, utbildningsblandning och etnisk blandning urskiljs. Vidare finner uppsatsen att upplåtelseformerna i de tre städerna är relativt blandade. Det vill säga att det finns blandade upplåtelseformer i vissa områden medan det finns homogen bebyggelse i andra områden. I uppsatsens tredje frågeställning accepteras hypoteserna då ett svagt samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer identifieras. Sambandet ses som svagt eftersom bland annat förklaringsgrader indikerar att ytterligare variabler inverkar i sambandet. Uppsatsens resultat anses vara tämligen överensstämmande med tidigare forskning. Slutligen menar uppsatsen att det mål som planeringen strävar efter, att skapa social blandning genom att blanda bebyggelsen, behöver undersökas vidare för att förstå dess verkliga effekter. Därmed kan uppdatering av denna policy i framtiden bli aktuell.

Denna studie undersöker vilka visioner Göteborg kommun har med blandstad och blandade boendeformer som medel mot segregation på översiktlig- och detaljnivå. Detta sker genom undersökningen av Göteborg kommuns gällande översiktsplan från 2009 och tre detaljplaner från Göteborg kommun. Undersökningen baseras på en innehållsanalys som genomförs utifrån studiens frågeställningar. Studien visar att det finns en skillnad mellan kommunens ambitioner på översiktlig nivå och deras avsikter på detaljnivå. Studiens resultat visade även att rådande maktstrukturer påverkar bostadsmarknaden och den kommunala fysiska planeringen i Göteborg kommun.

Denna studie har undersökt hur olika lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer skiljer sig i upplevelse, kunskapsutveckling samt förtroende. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan grupper, med prefererad ordning på lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer, och prefererad inläringsstil. Fyra olika inläringsstilar, av Honey och Mumford (2000), har använts i studien. Frågeställningarna har undersökts och besvarats genom en triangulering, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan följt en tematisk analysprocess. Kvantitativ data har erhållits genom ett frågeformulär som sedan har analyserats med statistiska tester. Resultaten från den kvalitativa intervjudelen har visat på att olika lärmiljöer, e-lärande och föreläsning, skiljer sig samt kompletterar varandra med avseende på upplevelse, kunskapsutveckling och förtroende för arbetsgivare. Kvantitativa resultat från frågeformulär har visat på att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupper, som föredrar att börja ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer med olik första lärmiljö, och styrka i prefererad inläringsstil. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan föredragen ordning på lärmiljöer inom blandade lärmiljöer och prefererad inläringsstil. Denna studie har studerat ett kunskapsgap för hur blandade lärmiljöer bör struktureras. Studiens fynd kan därmed bidra till en bättre förståelse för hur framtida utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer bör designas för effektivt lärande och maximal kunskapsutveckling.

Social blandning i bostadsområden kan ses vara en strategi för att arbeta för en ökad social hållbarhet i staden som helhet. I denna uppsats undersöks på vilket sätt socialt blandade bostadsområden kan bana väg för en ökad social hållbarhet och vilka olika infallsvinklar, hinder och möjligheter som kan synliggöras vad gäller social blandning i bostadsområdet. För att undersöka denna fråga har tre stycken hållbarhetsrapporter utfärdade av Stockholms- Göteborgs- respektive Malmö stad analyserats vad gäller social hållbarhet relaterat till socialt blandade bostadsområden respektive segregation. Fem semistrukturerade intervjuer har utförts med tre samhällsplanerare, en forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning samt en myndighetsanställd expert inom bostadssociala frågor. Undersökningens resultat tyder på att social blandning inom bostadsområden kan öka den sociala hållbarheten inom vissa aspekter. Socialt blandade bostadsområden kan inte per automatik antas leda till ökade gränsöverskridande kontakter eller ökad interaktion mellan människor ur olika etniska eller socioekonomiska grupper. Denna typ av områden kan dock motverka den stigmatisering som drabbar särskilt utsatta områden samt säkerställa att området innehar en viss attraktionskraft. Detta bidrar också till en fullgod kvalitet på samhällsservicen. Att inneha verklighetsförankrade förväntningar på vad social blandning kan åstadkomma i praktiken kan ses vara av särskild vikt inom samhällsplaneringens kontext.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka patienters inställning till att dela rum med patienter av motsatt kön och ålder. Metoden som användes var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utfördes på två akutkirurgiska avdelningar. Det var 33 inneliggande patienter som deltog i studien. En studiespecifik enkät delades ut med tio frågor och två frågor om kön och ålder. Frågorna rörde olika synpunkter om hur det är att dela rum med andra patienter och om hur det är att dela rum med patienter med motsatt kön och ålder. Enkäten innehöll även en öppen fråga där deltagarna kunde lämna övriga synpunkter. Materialet analyserades med beskrivande statistik. För att jämföra skillnaden mellan män och kvinnor användes Mann Whitney U test och för att jämföra skillnader mellan de olika åldersgrupperna användes Kruskall Wallis. Resultatet visade att kvinnor ansåg att det var något obekvämare att dela rum med motsatt kön än vad det var för männen. Kvinnorna ville också i större utsträckning få information om detta innan man blev tilldelad en sal och plats. Den yngsta åldersgruppen 18-30 år upplevde sig mest besvärad av störd nattsömn jämfört med de två äldre grupperna. Slutsatsen var att kvinnor tyckte att det var mer obekvämt att dela rum med personer av motsatt kön. De yngsta deltagarna ansåg att det var mest besvärande att dela rum med andra och då med tanke på störd nattsömn. Det som skapade mest oro på patientsalen var när medpatienterna inte visade hänsyn eller om det var medicinskt oroliga. / ABSTRACT The aim of this study was to investigate the patient´s views on their expirience and preference of sharing a patient room with other patients of the opposite sex en age. The metod was a deskriptive cross-sectional study with a quantitavie analyxix. A survey was conducted at two surgical departments. The sample consisted of 33 inpatients. The investigation included questions of gender and age in order to compare differances between men and women and between age groups. The differences between sexes were analysed using Mann Whitney U test and the Kruskall Wallis test was used to determine differances between age groups. The results showed that women felt it somewhat inconvenient to share a room with the opposite sex than men did. The women would also like to receive information about this before the were assigned a room and place. the youngest age group of 18-30 years was the most troubled by disturbed sleep compared with the two older groups. The conclusion was that women found it more uncomfortable to share a room with people of the opposite sex. Among age groups the youngest participants experienced that it was most embarrassing to share a room with others and especially when considering distrubed sleep. What created the most concern was when the other patients did not show respect or if they were medically worried.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Bostadssegregationens problematiska omfattning i miljonprogramsområden medför många negativa konsekvenser och skapar därmed enorma utmaningar för samhällsplanerare. Fysisk förtätning har utvecklats till ett stadsplaneringsideal för hållbara städer, vilket denna studie har valt att fokusera på. Syftet med studien är att analysera hur förtätning kan minska bostadssegregationen i Stockholmsförorten Rinkeby, samt studera hur detta ideal fungerar ihop med en faktor som blandade boendemiljöer.   Arbetet tog form efter en fallstudie, där olika empiriska data samlades in. Intervjuer med kunniga aktörer inom samhällsplanering genomfördes för att få en bättre inblick i ämnena fysisk förtätning och bostadssegregation. Inför studien på plats i Rinkeby utformades en analysmatris för att på ett strukturerat sätt kunna analysera samtliga Stockholmsförorter som besöktes. Därefter utfördes två gåturer i det utvalda området Rinkeby och en gåtur i Tensta, Bredäng och Vårberg, för att få en sammanhängande och fysisk bild över dessa miljonprogramsområden.   Genom analyser av tidigare forskning, och de egna resultaten, framkommer det att blandade boendemiljöer är den faktorn som är mest optimal ihop med fysisk förtätning. Studien visar att fysisk förtätning bör fungera som ett verktyg, snarare än att som en ensam beståndsdel försöka motverka bostadssegregation. Blandade boendemiljöer motverkar polarisering samt segregation, och skapar förutsättningar för de boende att stanna kvar i sina områden och göra bostadskarriär, istället för att flytta till andra stadsdelar.   Genom förtätning undviks rivning och onödiga efterkommande kostnader för samhället, vilket gör att fysisk förtätning ihop med blandade boendemiljöer förblir det ultimata verktyget för att kunna motverka bostadssegregation i Rinkeby. / The problematic extent of housing segregation in million programme areas has many negative consequences, which creates huge challenges for the Swedish planners. Densification has evolved into an urban planning ideal for sustainable cities, which this study has chosen to focus on. The aim of this study is to analyze how densification can decrease residential segregation in the Stockholm suburb of Rinkeby, as well as study how this ideal works together with a factor like mixed housing.   The work was shaped after a case study, where different empirical data were collected. Interviews were made with experts in densification and segregation, in order to get more detailed information about the subject. An analysis matrix was constructed for the study, in order to analyze the Stockholm suburbs that were visited in a structured manner. Thereafter two walkthrough studies were conducted in Rinkeby, and one walkthrough study in Tensta, Bredäng and Vårberg. This method was done to evaluate and to form a visual perception in the chosen areas.   By analyzing previous research and the results, it appears that mixed housing are the factors that work best together with urban densification, to counteract housing segregation in Rinkeby. The study shows that densification should be used as a tool rather than attempting to counter residential segregation as a sole element. Mixed housing counteract polarization as well as segregation, and facilitate the possibility for residents to stay in their neighbourhood and accomplish a housing career, within their own neighbourhood. Demolition and unnecessary consequential costs to society can be avoided through densification, which means that physical densification together with mixed housing are the best ways to counter residential segregation in Rinkeby.

I denna studie har en modell tagits fram för att utvärdera informationssystem med kvalitativa metoder. Denna modell har utvecklats med task technology fit theory (TTF) som ramverk, som tidigare använts främst i kvantitativa studier för att undersöka till vilken grad funktioner matchar med användares uppgifter i ett informationssystem. Modellen som utvecklats i studien har istället syftet att se vilken data som kan genereras för att skapa djupare förståelse till faktorer som ligger bakom när matchningen är dålig. Modellen har testats i en fallstudie med företaget Visma Spcs där deras webbaserade fakturerings- och bokföringssystem eEkonomi har utvärderats. Detta gjordes genom en datainsamling i form av semi-strukturerade intervjuer på användare av systemet. Resultaten visar att modellen kan generera data för att skapa djupare förståelse genom att visa hur funktioner matchar dåligt, varför de matchar dåligt, vad den upplevda effekten blir för användarna och hur användarnas behov egentligen ser ut. Datan kan även användas för kartläggning av de uppgifter som utförs i ett informationssystem. Till vidare forskning ges förslaget att kombinera denna modell med kvantitativa metoder, där den kan användas i utforskande syfte före en kvantitativ studie eller i ett förklarande syfte efter en kvantitativ studie.