Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka kvinnors upplevda otrygghet i Malmös offentliga miljöer utifrån ett feministiskt och tidsgeografiskt perspektiv. Med utgångspunkt i kvinnornas upplevelser av otrygghet är syftet också att studera hur Malmö Stad planerar för att förebygga kvinnors otrygghet. Undersökningen har utförts med hjälp av tidsdagböcker som är ett verktyg inom det tidsgeografiska synsättet. Studien har också genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidsdagböckerna användes för att visualisera kvinnors upplevda otrygghet i vardagen, där sedan intervjuer kopplade till tidsdagböckerna utfördes för en djupare diskussion av kvinnornas upplevda otrygghet i Malmö. Intervjuer med tjänstemän på Malmö Stad genomfördes för en fördjupning av trygghets- och jämställdhetsarbetet. Materialet från intervjupersonerna består av kvinnornas otrygghetskänsla i relation till staden, vad otryggheten grundar sig på, samt hur Malmö Stad arbetar för en ökad trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnor främst upplever otrygghet i Malmö beroende på vilken tid det är på dygnet. Kvinnornas otrygghet i staden är ett resultat av den könsmaktsordning som råder i Malmös offentliga rum. Resultatet från intervjupersonerna med Malmö Stad visar att det finns brister i trygghets- och jämställdhetsarbetet, som i sin tur försvårar kvinnors upplevelser av trygghet. Slutsatsen visar att det är av stor vikt att arbeta med ett införlivat genus- och jämställdhetsperspektiv i planeringen, för att öka kvinnors trygghet i staden.