Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet.