Fastighetsrätten har förändrats genom tiderna och regleringen av den allmänna fastighetsrätten i jordabalken innebar ett omfattande utredningsarbete. Man kan säga att det historiska arvet för fastighetsrätten gör sig starkt gällande och för att förstå den aktuella allmänna fastighetsrätten bör man tillvarata de äldre reglerna samt förarbetena till dessa. Felreglerna inom fastighetsrätten i fjärde kapitlet i jordabalken är omfattande och dessutom kompletteras de av den omfattande rättspraxisen som framkommit genom tiderna. Köparens undersökningsplikt är reglerad i svensk lagstiftning och Högsta Domstolen har fastslagit att utgångspunkten vid felbedömning är köparens undersökningsplikt. Säljarens upplysningsplikt är inte reglerad i svensk lagstiftning. Det är en plikt som skapar diskussion bland juridiska författare.Framställningen påvisar de aktuella felreglerna samt vilka plikter köparen och säljaren har vid ett fastighetsköp om felsymptom framträder. Framställningen vävs avslutningsvis samman med omfattningen av köparens undersökningsplikt och säljarens upplysningsplikt och kompletteras sedan med rättspraxis på området. / Land law has changed through time and the regulations by the general land law in the Swedish Land Code meant an extensive investigation. The historical heritage of the land law is still very relevant, and to fully understand the current general land law one needs to consider the historical rules as well as the groundwork for these. The faults within land law in the Swedish Land Code is extensive, and it’s also supplemented by a vast amount of case law which have emerged through the ages. The buyer’s duty of examination is regulated in Swedish law, and it’s a duty that’s creating discussions among legal writers. This presentation highlights the current faults and what duties the buyer and the seller within a property deal has, if faults within the property appears. Finally, the presentation is woven together with the extent of the buyer’s duty to examine and the seller’s duty of disclosure and completed by the case law on the subject.

En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergång bör ske från traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har påkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, beträffande kravet på tradition, föranleder ett omedvetet risktagande från köparens sida i form av att en förvärvad vara kvarlämnas i säljarens besittning. Om en köpare kvarlämnar en köpt vara i säljarens besittning riskerar han enligt gällande rätt att gå miste om såväl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvärvet inte är skyddat mot säljarens borgenärer. Säljarens borgenärer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlämnad vara i anspråk för täckning av säljarens skulder. Om en över­gång skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvärv erhålla skydd mot säljarens borgenärer vid köpeavtalets ingående och köparen skulle därför kunna hindra att en köpt, men kvarlämnad, vara tas i anspråk för täckning av säljarens skulder. Köparen erhåller emellertid enbart separationsrätt till en vara om köpet uppfyller kravet på individualisering. För att er­hålla separationsrätt krävs även att köparen kan uppvisa betryggande bevisning till stöd för sin rätt, vilket kan medföra att köparen, om han efter köpet kvarlämnar varan i säljarens besittning, riskerar att gå miste om den på grund av att han inte kan styrka sin äganderätt. En övergång kan därför innebära att köparen likväl riskerar att gå miste om en köpt vara, dels eftersom han kan vara ovetandes om kravet på individualisering och dels eftersom han kan ha svårt att styrka sin rätt. Även säljaren vidtar, när han ingår ett överlåtelseavtal, en risk för att göra en förlust, men det är osannolikt att den risken skulle förändras med anledning av ett principbyte.

While IoT safety and security incidents continue to increase in frequency, scope and severity, there remains a gap in how the issue will be addressed. While the debate continues within academia, industry standards bodies, government and industry media, new entrants continue to rapidly enter the market with cheaper more powerful products with little incentive to address information security issues. In a free market economy, the supply and the demand would determine the product and services and the associated prices without intervention. Manufacturers are free to innovate, consumers drive choice and competition brings these opposing forces to an equilibrium of market price. But how does this economic system factor in the risk of an event that neither party may ever consider and, yet, it may impact not only impact those involved, but has the potential to have catastrophic harm to others? The downside, the system does not consider “external factors”, i.e. a compromise to accommodate what consumers need. Economists often urge governments to adopt policies that "internalize" an externality, so that costs and benefits will affect mainly parties who choose to incur them. Such an intervention, however, often comes with many challenges and consequences. Even with the added urgency of growing risk to human safety, regulatory intervention takes time. Likewise, a self-regulating market would undoubtedly also take a significant amount of time to take the necessary actions to address such an externality, even if incentivized. While it continues to be all too easy to defer the blame and risk on consumer, like the industrial revolution, this industry must overcome its own safety challenges like the auto, transportation or energy industries before it. While, consumers must inevitably take some reasonable measures to protect their interests, clearly the accountability must reside elsewhere. There is a potentially increasingly significant influential subset of consumers in the IoT ecosystem, the Enterprise Buyer, specifically marketing and technology executives, who champion consumer needs within their organization’s broader products and services that incorporate IoT. In this thesis, we aim to investigate the following issue: What are the attitudes and potential role for Enterprise Buyers in influencing negative externalities, i.e. IoT security in the IoT market, specifically from the perspective of marketing and technology executives? We believe that this group is uniquely positioned to understand a consumer first mindset and how to articulate value in otherwise negatively perceived field of information security by examining context, business/technical challenges and opportunities and reveal awareness, attitude and accountability. The results of our survey show the majority of marketing and technology executives who responded believe information security awareness is increasingly an executive accountability and priority and Enterprise Buyers hold a highly influential position in their ability to influence the IoT market and its security development and maturation. / Medan IoT- säkerhetsincidenter fortsätter att öka i frekvens, omfattning och svårighetsgrad, finns det fortfarande ett gap i hur problemet ska hanteras. Samtidigt som debatten fortsätter inom akademin, branschstandardorganen, myndigheter i regeringen och industrin fortsätter nya aktörer att snabbt komma in på marknaden med billigare, kraftfullare produkter med få incitament att ta itu med informationssäkerhetsfrågor. I en öppen marknadsekonomi skulle utbud och efterfrågan avgöra produkt och tjänster och tillhörande priser utan intervention. Tillverkare kan obehindrat driva innovation, konsumenterna driver urval och konkurrens ger dessa motstridiga krafter jämvikt genom marknadspriset. Men hur påverkar detta ekonomiska system risken för en händelse som ingen av parterna någonsin kan överväga och som ändå kan påverka inte bara de inblandade som berörs utan även har potential att få katastrofala skador på andra? Nersidan är att systemet inte beaktar "yttre faktorer", det vill säga gör en kompromiss för att leverera vad konsumenterna behöver. Ekonomer uppmanar ofta regeringar att anta policies som "internaliserar" något externt, så att kostnader och fördelar kommer att påverka främst parter som väljer att ådra sig dem. Ett sådant ingrepp kommer emellertid ofta med många utmaningar och konsekvenser. Trots att förhöjda hot mot människors säkerhet ökar angelägenheten tar uppdatering av regelverken tid. På samma sätt skulle en självreglerande marknad utan tvivel också ta väldigt mycket tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera en sådan extern faktor, även om det fanns incitament för att göra det. Medan det fortsätter att vara alltför lätt att överlåta ansvaret och risken till konsumenten, såsom under den industriella revolutionen, måste denna industri övervinna sina egna säkerhetsutmaningar såsom bil-, transport- eller energibranschen gjort före den. Samtidigt som konsumenter oundvikligen behöver vidta rimliga åtgärder för att skydda sina intressen, måste yttersta ansvaret ligga någon annanstans. Det finns en potentiellt allt större inflytelserik delmängd av konsumenter i IoT-ekosystemet; företagsköpare, specifikt ledare inom marknadsföring och teknologi, som driver konsumentbehov inom sin organisations bredare produkter och tjänster som innehåller IoT. I denna avhandling strävar vi efter att undersöka följande problem: Vad är företagsköparnas attityder och möjliga roll för att påverka negativa externa effekter, det vill säga IoT-säkerhet på IoT-marknaden, särskilt ur marknadsförings- och teknikledarens perspektiv? Vi tror att denna grupp är unik positionerad för att förstå en konsumenternas första tankegång och hur man kan uttrycka värdet i ett annars negativt uppfattat område för informationssäkerhet genom att undersöka kontext, affärs- / tekniska utmaningar och möjligheter och avslöja medvetenhet, attityd och ansvar. Resultaten av vår undersökning visar de flesta marknadsförings- och teknikchefer som svarade tror att informationssäkerhet blir del av ledningens ansvar och prioriteringar och att företagsköpare har en mycket inflytelserik position i deras förmåga att påverka IoT- marknaden och dess säkerhetsutveckling och mognad.