Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning – för, om och genom. Syftet med min studie var att undersöka dessa förändringar och utvecklingar och ta reda på i vilket perspektiv problemlösning hade framställts i den aktuella läroplanen Lgr 11 jämfört med de tidigare läroplanerna från Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969), Lgr, 80 (Skolöverstyrelse, 1980) och Lpo 94 (utbildningsdepartementet, 1994).Studien genomfördes som en textanalys av styrdokument. Resultatet framställde att perspektivet på problemlösning enligt Skolverket (Lgr 11) var byggd på den sociokultu-rella teorin, där lärarens roll beskrevs som en mediator och organisatör. Lärarens roll förändrades från att överföra, förmedla, handleda information och regler till att organi-sera och vara resurs för medierade lärandeerfarenheter. Elevens lärande beskrevs som aktivt medierad lärande. Eleven i sin lärande var självgående och självstyrande och sågs som en skapare, en kreatör och framförallt som en frambringare. Alltså kan problemlös-ning sägas vara framställd i ett nytt perspektiv och förklaras med en ny preposition. En-ligt min analys av Lgr 11 skall läraren undervisa i problemlösning i matematik.Studiens slutsatser framhävde att det traditionella för perspektivet i problemlösning skulle förändras, om perspektivet skulle byggas vidare och genom perspektivet skulle granskas och utvecklas inför nästa kommande läroplan.

Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro. / This paper aims to examine the manifesto of Anders Behring Breivik and put it in thecontext of modern society and the situation that the individual is in.Using Erich Fromms thoughts about freedom and escape mechanisms, Thomas Ziehesnarcissism and cultural and Giddens theory about self-identity in the late modern age I try to reach explanations about how Breivik could reach the conclussions he did.The analysis of a part of the manifesto, which is the papers material, about which valuesBreivik wants to defend and which the enemies are that threatened these. The result is that there are a number of enemies which threaten these values that Breivik wants to defend and that an analysis from a individual-, cultural and system perspectives is required to reach a satisfying explaination.Breivik is understood from the view of the authoritarian character who only sees human relations as positions of dominance or subordinance, through the cultural presets that exist in society and through not developing the trust that Giddens sees as the foundations on which humans stand to cope with life in increasingly risky enviroment.