No description available.

Grunden och syftet med mervärdeskatten är att beskatta konsumtionen av varor.1Under senare år har det förts diskussioner kring mervärdesskattens utformninginom den Europeiska unionen (EU) och behandlingen av varutransaktioner. Det ärEU-kommissionen som till stor del har drivit frågorna om varuhandel inom EU.Frågor kring varutransaktioner inom EU och dess beskattning har alltid varitaktuella diskussionsämnen, vilket på ett översiktligt sätt kommer att redogöras idenna uppsats.Den ekonomiska brottsligheten inom Sverige och EU utgör ett utbrett problem.Metoder och tillvägagångssätt för att begå ekonomisk brottslighet av olika slagsprider sig snabbt. Den ekonomiska brottsligheten är idag svårkontrollerad vilkettill stor del beror den tekniska utvecklingen. Att flytta runt medel mellan banker iskilda delar av världen inom loppet av ett fåtal minuter är inget ovanligt fenomen.Det är framförallt två faktorer som ligger bakom förekomsten av ekonomiskbrottslighet; dels stora förtjänstmöjligheter, dels en relativt låg upptäcktsrisk.Vidare råder det onekligen olika moraliska uppfattningar inom samhället gällandeskatter. En viss uppfattning bland invånarna innebär att det inte anses moraliskt felatt undanhålla skatter och avgifter. Detta kan i sin tur leda till att systemet riskeraratt kollapsa. I fråga om bedrägerier gällande mervärdeskatten har det uppkommitväsentliga problem. En av följderna som uppstod när man slopade tullavgifter inomEU var att skatteskyldiga köpare fick ansvar att betala in totala mervärdesskatten. Isin tur har det föranlett svårigheter att kontrollera att mervärdesskatt betalats in påett korrekt sätt. Detta har resulterat i att bedrägeri blivit ett problem i form avkarusellhandel.Karusellhandel utgör en bedrägeriform som går ut på att samma varor cirkulerar iförsäljning bland ett flertal företag inom EU. Denna bedrägeriform har utgjort ettproblem i Sverige sedan inträdet i EU år 1995.2 Problematiken har dock ökat desenare åren framförallt med anledning av den digitalisering och teknologiskautveckling som ägt rum. Under 2019/2020 drabbades Sverige som hårdast. Underde nämnda åren har större bedrägerihärvor ägt rum, benämnt karusellhandel avtelefoner och handel av VoIP.3 Resultatet av de omfattande bedrägerihärvorna somägt rum är enorma skattebortfall. Myndigheter har konstaterat att vissa åtgärderbehöver vidtas för att stävja denna problematik.  Lagändringen i 1 kap. 2 § p.4 (f) ML har utgjort en åtgärd som vidtagits i syfte attmotverka bedrägerierna.4 Frågor som är av intresse att utreda är hur dessabedrägerier går till samt vad som görs idag för att motverka förekomsten av de. Detär även av intresse att utreda vad som kan göras i förebyggande syfte för attmotverka förekomsten av karusellhandel.

Inom den Europeiska unionen har vi idag principen om den fria och gemensamma marknaden där moms ska tas ut i det land där varan konsumeras. Detta innebär att företag inom unionen kan handla varor momsfritt. Det var år 1993 som man inom unionen avskaffade momstullen, vilket i sin tur ledde till att det blev svårare att kontrollera momssystemet. Brottsligheten och bedrägerierna ökade i samband med avskaffandet av tullarna och skattekontrollen blev betydligt sämre då man inte längre betalade momsen vid tillförandet. Detta öppnade för bedrägerier såsom ökad karusellhandel, fiktiv handel- och penningtvätt. Det medför stora kostnader för staterna som utsätts för bedrägeri i form av moms. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden har det i uppsatsen redogjorts för gällanderätt avseende den ekonomiska brottsligheten för att avslutningsvis komma fram till ett förslag till lösning på det aktuella problemet. Ett förslag när det gäller momskarusell är att det inte ska förekomma moms vid handel av två företag inom landet, utan att de företag som säljer till slutkonsument istället ska påföra moms.

Taxable persons’ right to deduct input VAT is an integral part of the VAT system and may in principle not be limited. Carousel schemes deprive the Member States a great deal of tax revenue, investigations show that up to EUR 100 billion disap-pear every year. In order to stop these trading arrangements and reduce the big amount of tax revenue which disappears every year, some Member States would like to deny traders involved in carousel frauds the right to deduct the input VAT. It exist different opinions regarding taxable persons’ ability to deduct input VAT when involved in carousel frauds. The ECJ has given judgements in three interest-ing cases dealing with the right to deduct in case of carousel fraud. In the Optigen case, it was established that taxable persons who do not know or have any reason to believe that they are involved in a carousel fraud cannot be denied the right to deduct the input VAT. In the FTI case, it was concluded that taxable persons in-volved in carousel frauds can be jointly and severally liable to pay the VAT to-gether with the person, actually liable to pay the VAT. A precondition for making a taxable person jointly and severally liable is that the taxable person has to be aware or should have been aware that the transaction made, was involved in such a scheme. If the taxable person did not know or had no reason to suspect this, he cannot be made jointly and severally liable. The ruling in the Kittel case confirms the Optigen judgement as well as concludes that when a taxable person is aware or should have been aware that he is involved in a carousel scheme, he is not enti-tled to deduct the input VAT. If this is the case, it is possible for the tax authori-ties in the different Member States to deny taxable persons this right as well as claim a refund. These judgements clarify when the national tax authorities can deny a taxable per-son the right to deduct input VAT when the transactions are made in a chain of fraud. However, another problem occurred, it is up to the national courts to de-cide when a taxable person should be aware that he is involved in a carousel fraud. This decision shall be based upon objective factors, no guidelines or any other help as to what these objective factors should consist of have been published. This creates an interpretation gap for the national courts followed by the risk of having an outcome with different interpretations from the courts in the Member States. / Den avdragsrätt som beskattningsbara personer besitter utgör en oskiljaktig del av mervärdesskattesystemet och kan därför i princip inte inskränkas. Karusellhandel berövar medlemsstaterna på stora mängder skatteinkomster. Olika undersökning-ar visar att upp till 100 miljarder euro försvinner varje år till följd av karusellbe-drägerier. Vissa medlemsstater vill kunna neka avdragsrätt för beskattningsbara personer som är inblandade i olika typer av karusellhandel som ett försök att stoppa dessa arrangemang och för att minska de skatteintäkter som årligen förlo-ras. Det finns olika åsikter om möjligheten att neka avdragsrätt för beskattningsbara personer involverade i karusellhandel. EG-domstolen har avkunnat domar i tre in-tressanta mål som rör avdragsrätten vid karusellhandel. I Optigen målet fastställ-des att beskattningsbara personer som inte vet eller har någon anledning att miss-tänka att de är inblandade i en karusellhandel inte kan bli nekade att dra av den in-gående mervärdesskatten. I FTI målet drogs slutsatsen att beskattningsbara per-soner involverade i karusellhandel kan bli solidariskt betalningsansvariga för sälja-rens mervärdesskatteskuld. Förutsättningen för att sådant ansvar skall kunna åläg-gas är att den beskattningsbara personen visste eller hade skälig anledning att misstänka att han var involverad i ett karusellbedrägeri. Däremot kan en beskatt-ningsbar person som inte visste eller hade skälig anledning att misstänka att han var inblandad i ett karusellbedrägeri inte åläggas solidariskt betalningsansvar. Do-men i Kittel målet bekräftar Optigen domen samtidigt som den fastställer att be-skattningsbara personer som medvetet eller som haft skälig anledning att misstän-ka att han är inblandad i ett karusellbedrägeri kan förlora avdragsrätten. Om så är fallet kan följaktligen de nationella skattemyndigheterna neka avdragsrätt för en beskattningsbar person samt kräva en återbetalning av redan utbetalad mervärdes-skatt. Dessa domar klarlägger när de nationella skattemyndigheterna kan neka en be-skattningsbar person avdragsrätten när en transaktion är genomförd i samband med ett karusellbedrägeri. Ett annat problem uppstod dock eftersom det är upp till de nationella domstolarna att bestämma när en beskattningsbar person skall ha skälig anledning att misstänka att han är involverad i ett karusellbedrägeri. Detta beslut ska baseras på objektiva faktorer, det finns emellertid inga riktlinjer eller annan hjälp att ta till för att bestämma vad dessa objektiva faktorer skall vara. Det-ta skapar ett tolkningsproblem för de nationella domstolarna, vilket kan resultera i olika tolkningar mellan medlemsstaterna.

<p>Taxable persons’ right to deduct input VAT is an integral part of the VAT system and may in principle not be limited. Carousel schemes deprive the Member States a great deal of tax revenue, investigations show that up to EUR 100 billion disap-pear every year. In order to stop these trading arrangements and reduce the big amount of tax revenue which disappears every year, some Member States would like to deny traders involved in carousel frauds the right to deduct the input VAT.</p><p>It exist different opinions regarding taxable persons’ ability to deduct input VAT when involved in carousel frauds. The ECJ has given judgements in three interest-ing cases dealing with the right to deduct in case of carousel fraud. In the Optigen case, it was established that taxable persons who do not know or have any reason to believe that they are involved in a carousel fraud cannot be denied the right to deduct the input VAT. In the FTI case, it was concluded that taxable persons in-volved in carousel frauds can be jointly and severally liable to pay the VAT to-gether with the person, actually liable to pay the VAT. A precondition for making a taxable person jointly and severally liable is that the taxable person has to be aware or should have been aware that the transaction made, was involved in such a scheme. If the taxable person did not know or had no reason to suspect this, he cannot be made jointly and severally liable. The ruling in the Kittel case confirms the Optigen judgement as well as concludes that when a taxable person is aware or should have been aware that he is involved in a carousel scheme, he is not enti-tled to deduct the input VAT. If this is the case, it is possible for the tax authori-ties in the different Member States to deny taxable persons this right as well as claim a refund.</p><p>These judgements clarify when the national tax authorities can deny a taxable per-son the right to deduct input VAT when the transactions are made in a chain of fraud. However, another problem occurred, it is up to the national courts to de-cide when a taxable person should be aware that he is involved in a carousel fraud. This decision shall be based upon objective factors, no guidelines or any other help as to what these objective factors should consist of have been published. This creates an interpretation gap for the national courts followed by the risk of having an outcome with different interpretations from the courts in the Member States.</p> / <p>Den avdragsrätt som beskattningsbara personer besitter utgör en oskiljaktig del av mervärdesskattesystemet och kan därför i princip inte inskränkas. Karusellhandel berövar medlemsstaterna på stora mängder skatteinkomster. Olika undersökning-ar visar att upp till 100 miljarder euro försvinner varje år till följd av karusellbe-drägerier. Vissa medlemsstater vill kunna neka avdragsrätt för beskattningsbara personer som är inblandade i olika typer av karusellhandel som ett försök att stoppa dessa arrangemang och för att minska de skatteintäkter som årligen förlo-ras.</p><p>Det finns olika åsikter om möjligheten att neka avdragsrätt för beskattningsbara personer involverade i karusellhandel. EG-domstolen har avkunnat domar i tre in-tressanta mål som rör avdragsrätten vid karusellhandel. I Optigen målet fastställ-des att beskattningsbara personer som inte vet eller har någon anledning att miss-tänka att de är inblandade i en karusellhandel inte kan bli nekade att dra av den in-gående mervärdesskatten. I FTI målet drogs slutsatsen att beskattningsbara per-soner involverade i karusellhandel kan bli solidariskt betalningsansvariga för sälja-rens mervärdesskatteskuld. Förutsättningen för att sådant ansvar skall kunna åläg-gas är att den beskattningsbara personen visste eller hade skälig anledning att misstänka att han var involverad i ett karusellbedrägeri. Däremot kan en beskatt-ningsbar person som inte visste eller hade skälig anledning att misstänka att han var inblandad i ett karusellbedrägeri inte åläggas solidariskt betalningsansvar. Do-men i Kittel målet bekräftar Optigen domen samtidigt som den fastställer att be-skattningsbara personer som medvetet eller som haft skälig anledning att misstän-ka att han är inblandad i ett karusellbedrägeri kan förlora avdragsrätten. Om så är fallet kan följaktligen de nationella skattemyndigheterna neka avdragsrätt för en beskattningsbar person samt kräva en återbetalning av redan utbetalad mervärdes-skatt.</p><p>Dessa domar klarlägger när de nationella skattemyndigheterna kan neka en be-skattningsbar person avdragsrätten när en transaktion är genomförd i samband med ett karusellbedrägeri. Ett annat problem uppstod dock eftersom det är upp till de nationella domstolarna att bestämma när en beskattningsbar person skall ha skälig anledning att misstänka att han är involverad i ett karusellbedrägeri. Detta beslut ska baseras på objektiva faktorer, det finns emellertid inga riktlinjer eller annan hjälp att ta till för att bestämma vad dessa objektiva faktorer skall vara. Det-ta skapar ett tolkningsproblem för de nationella domstolarna, vilket kan resultera i olika tolkningar mellan medlemsstaterna.</p>