Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam. Studien fokuserar på aspekterna genus, etnicitet och miljö. Det förs sedan en diskussion om vilka möjliga konsekvenser detta kan få för den svenska kulturen vi lever i. I uppsatsen kommer vi fram till att H&M-katalogerna både reproducerar, men också producerar normer och föreställningar kring barn och barndom. Tidigare studier av H&M-kataloger har visat att främst barn med nordiskt utseende har varit dominerande på barnsidorna. Vi har uppmärksammat att katalogerna från 2013 inte domineras av nordiska barn utan visar barn från olika delar av världen. Annonsbilderna bekräftar tidigare forskning, barnen framställs som perfekta och felfria. Inga vredesutbrott eller tårar syns i katalogerna. Endast leenden och lycka. I studien synliggörs klädeskategorin unisexkläder, som skall tilltala både flickor och pojkar. Flickor och pojkar får dessutom lika mycket utrymme i katalogerna, till skillnad från tidigare undersökningar. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till det svenska forskningsläget kring barn och reklam.

This paper describes the development of direct and indirect service at the former Gothen­burg city library. This was during this period of time not the public library of the town, but a scientific library mostly serving the college, although also open to the public. Furthermore the services offered in Gothenburg are compared with those of the two old Swedish university libraries in Uppsala and Lund. The investigated direct serviceforms are "making material available", "guidance", and "localities". The indirect service areas are "the catalogue" and "the personnel and their competence".The conclusion is that the differences weren't that big and that Gothenburg city library was a modern library providing about the same services as you could find in Uppsala and Lund. In some instances Gothenburg city library also seems to have provided better service. This is especially true concerning user education where they offered courses already in 1939 which perhaps made them first out in Sweden.

Syftet för detta arbete är att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som eftersträvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjälp av kodning och innehållsanalys av två politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat – Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål. På så sätt läggs grunden för en vidare diskussion kring den kulturpolitiska och den sektoriella synen på det digitala ABM-samarbetet. Uppsatsen använder sig av kunskapssociologiska teorier såsom Ludwik Fleck’s begrepp tankestilar och tankekollektiv samt Susan Leigh Stars boundary objects. Dokumenten talar i stor utsträckning för museisektorns syn på bevarandet av vad som ofta kallas ”kulturarvet” samt tillgängliggörandet av resurser till gagn för den kulturhistoriska forskningen och det livslånga lärandet. Detta förhållande har lagt grunden för mitt intresse för bibliotekens roll i det digitala ABM-samarbetet. Dokumentanalyserna visar att kulturarvsbegreppet i stor utsträckning präglar synen på A, B, och M (arkiv, bibliotek ochmuseer) såväl som på ABM. Kulturarvsbegreppet genomsyrar även den kulturpolitiska synen på den digitala ABM-katalogen. Med andra ord går kulturarvsbevarandet hand i hand med framtidens digitala teknik. Detta trots att biblioteksverksamheten sällan handlar om bevarandet av det materiella kulturarvet utan snarare om att ge förutsättningar att skapa kunskap om kultur och historia. De senare årens arbete med att samordna kulturinstitutionerna har, av det skäl att museisektorn haft ett underläge när det gäller olika former av intern samordning, varit övervägande fokuserat på den digitala samsökningen mellan museernas kataloger. Detta har i sin tur lett till att generellt museiinriktade verksamhetsmål har fått dominera idén om ett framtida digitalt ABM-samarbete, medan generellt biblioteksspecifika verksamhetsmål har hamnat i skugga. Idén om det digitala ABM-samarbetet kan sägas ha gett upphov till en ny sorts tankestil som återfinns främst inom kulturpolitiken men även på vissa håll inom arkiv, bibliotek och museer.

Denna studies syfte är att skapa förståelse för hur konsumenter upplever användandet av digitala produktkataloger och vad för typ av värde de ger dem. För att undersöka detta skedde en observation i kombination med intervju av tio respondenter i åldrarna 21–72 år. Respondenterna fick söka upp en av tre i förväg utvalda digitala kataloger inom kategorin sällanköpsvaror för att sedan beskriva sin upplevelse. Uppsatsförfattarna arbetade efter en intervjuguide i samband med intervjuerna som tog 15–20 minuter var. Resultatet visar att de flesta upplever någon typ av svårighet i användandet av de digitala katalogerna och fick de välja föredrog endast en av de tio respondenterna en digital katalog framför en fysisk. Dessutom hade endast tre av tio varit i kontakt med en digital katalog tidigare jämfört med den fysiska upplagan som alla någon gång hade använt. Utifrån detta resultat ser det ut som att digitaliseringen av produktkataloger tycks ha minskat användandet och konsumenterna kommer inte längre i kontakt med produktkataloger i samma utsträckning när de presenteras på digitala plattformar. Dessutom visar resultatet att de allra flesta respondenter menar att värdet de får ut av de digitala produktkatalogerna är inspiration, oavsett om de under observationen valde en katalog mer baserad på presentation av sortiment än med ett inspirerande upplägg. Oavsett upplevelse och upplevt värde föredrar dock de flesta att söka upp produkter direkt i företags webbutiker i stället för att använda digitala produktkataloger. / The purpose of this study is to create an understanding of how consumers experience the use of digital product catalogs and what kind of value they give them. To investigate this, an observation was made in combination with an interview of ten respondents aged 21–72. The respondents had to find and use one of three pre-selected digital catalogs in the category of rare goods and then describe their user experience. The researchers worked on an interview guide in connection with the interviews, which took 15–20 minutes each. The results show that most respondents experience some type of difficulty in the use of the digital catalogs and when they were given the choice, only one out of ten preferred a digital catalog over a physical one. In addition, only three of the ten respondents had been in contact with a digital catalog before compared to the physical edition that everyone had used before. Based on this result, it appears that the digitization of product catalogs seems to have reduced its use and consumers no longer come into contact with product catalogs to the same extent when they are presented on digital platforms. The result also shows that most of the respondents believe that the value they get from digital product catalogs is inspiration, regardless of whether they chose a catalog during the observation more based on presentation of assortment than with an inspiring approach. It appeared however, that even with a good experience and the inspirational value most people prefer to search for products directly in companies' online stores instead of using digital product catalogs.