Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. Slutsats: Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. <strong>Slutsats:</strong> Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet. Befintlig litteratur består till stor del av skönlitterära berättelser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av humanitärt fältarbete. Metod: Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har valts ut, granskats och sammanställts utifrån likheter och skillnader enligt Fribergs (2006b) modell. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman; arbetets karaktär, miljö, olika men ändå lika och kompetens. Dessa inkluderar ett antal subteman; bristande resurser, att mötas och samarbeta, professionella utmaningar, levnadsförhållanden i fält, isolering och beroende, kulturella skillnader och likheter mellan människor. Diskussion: Valda delar ur resultatet diskuteras med Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad som teoretisk utgångspunkt. Områden som behandlas är att sjuksköterskorna trots bristande resurser upplevde en tillfredsställelse i att ge omsorg (caring), etiska svårigheter/ dilemman, miljöns olika delar som påverkansfaktorer, viljan att tjäna, medvetenhet om kulturella olikheter och det universella människor emellan och hur man skapar möjlighet till en kulturanpassad vård. Avslutningsvis diskuteras vikten av kompetens med särskilt fokus på pediatrisk omvårdnad med den etiska principen ”att inte skada” belyst. / Background: There is a long tradition of nurses involved in humanitarian work in disaster areas. The commitment for international work is wide- spread among nurses and they have an important role to play. There are many different motives for engaging in humanitarian work. A few central ones are the will to contribute to and do meaningful work, the professional as well as personal challenge attained by working and living in another culture and under different conditions. The work requires high demands on competencies and abilities such as leader- and organizational skills, collaboration and flexibility. The literature presents mostly anecdotal stories. Aim: The aim of the study was to describe nurses´ experiences of humanitarian fieldwork. Methods: The method for this thesis was a literature review. Nine scientific articles with qualitative design have been chosen, analyzed and compiled on the bases of similarities and differences by the Friberg (2006b) model. Results: The result is presented from four themes; the character of the work, environment, different but still similar and competence. These includes a number of subthemes; lack of resources, to meet and collaborate, professional challenges, living conditions in the field, isolation and dependence, cultural differences and similarities between people. Discussions: Based on Madeleine Leininger´s theory about transcultural nursing, chosen parts from the findings are discussed. Areas addressed are the nurses´ experience of satisfaction, despite lack of resources, when being able to give caring, ethical difficulties/ dilemmas, affecting environmental effects, the will to serve, awareness of cultural differences and the universality among human beings and how to create a transcultural care. The importance of competence with special focus on pediatrics related is finally discussed with the ethical princip of  “do no harm” highlighted.