Denna studie undersöker gymnasieelevers förmåga att tolka grafer inom rörelseläran, och hur denna förmåga utvecklas mellan fysik 1a och fysik 2. Studien baseras på en enkät med frågor från Test of Understanding Graphs in Kinematics (TUG-K), som mäter elevernas förmåga att tolka och analysera kinematikgrafer utifrån fyra aspekter: tolka lutning, tolka area under kurva, relatera grafer till en textbeskrivning, och relatera olika typer av grafer till varandra. Resultaten visar att elevernas generella prestanda var relativt låg, och att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan eleverna i fysik 1a och fysik 2, förutom i frågor som krävde kvantitativa beräkningar. Studien diskuterar även några vanliga missuppfattningar som eleverna uppvisade, såsom att förväxla lutning med höjd, att förväxla intervall med punkt, och att tolka grafer som illustrationer. Studien ger rekommendationer för framtida forskning och praktik för att förbättra elevernas grafkompetens inom fysik. / This study investigates high school students’ ability to interpret graphs in the field of kinematics and how this ability develops between Physics 1a and Physics 2. The study is based on a survey with questions from the Test of Understanding Graphs in Kinematics (TUG-K), which assesses students’ ability to interpret and analyze kinematics graphs across four aspects: interpreting slope, interpreting area under the curve, relating graphs to textual descriptions, and connecting different types of graphs. The results indicate that students’ overall performance was relatively low, and there were no statistically significant differences between Physics 1a and Physics 2 students, except in questions that required quantitative calculations. The study also discusses common misconceptions exhibited by students, such as confusing slope with height, mistaking intervals for points, and interpreting graphs as illustrations. Recommendations for future research and practice to enhance students’ graph literacy in physics are provided.