Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp folkskollärarinnor, efter sin examen 1933, diskuterar kring hur civilstånd och familjesituation påverkar deras yrkesutövning. Vidare undersöks om och hur tankar kring ovan beskrivna förändras under de ca 45 år kvinnorna i gruppen är yrkesaktiva. Källmaterialet är av unik och tidigare outforskad karaktär. Det utgörs av en omfattande och tät brevkorrespondens, via cirkulationsdagbok, som denna grupp av kvinnor hållit mellan sig i 65 år. Uppsatsen syftar också till att beskriva vilken roll gruppens korrespondens verkar ha spelat för dessa kvinnor. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna gifte sig samt att nästan alla av de som gifte sig även stannade kvar som yrkesutövande folkskollärarinnor. Diskussionerna i breven hanterade både för- och nackdelar med att kombinera äktenskap med yrkesutövning. Breven visar också på att de varit återkommande och betydelsefulla inslag för kvinnorna i gruppen. De har utgjort ett slutet forum för dessa kvinnor att kunna diskutera och ventilera såväl yrkesrelaterade funderingar samt dela med sig av såväl goda råd som känsloyttringar av privat karaktär.