Bakgrund: Livskvaliteten under klimakteriet och hur kvinnor skattar sin tillvaro påverkas av flera olika komponenter. Förutom sociala och miljömässiga förändringar, drabbas många kvinnor av olika grad av fysiska och psykiska symptom, som påverkar livskvaliteten negativt. För att förbättra måendet används numera både hormonella och icke-hormonella metoder. Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), innefattar begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har visat sig kunna underlätta för människors anpassning till svåra livssituationer. Motiv: Effekten av KASAM under klimakteriet är däremot ett mycket outforskat område, både nationellt och internationellt. Det saknas också forskning om starkare KASAM kan bli en skyddsfaktor för bättre hälsa och mående i denna målgrupp.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysisk och psykisk hälsa samt livskvalitet bland kvinnor i klimakteriet, samt att undersöka om känsla av sammanhang var relaterad till graden av klimakteriesymptom och psykiskt välmående. Metod: Totalt 480 kvinnor i klimakteriet, rekryterades till en tvärsnittsstudie enligt kvantitativ ansats, via en webbenkät på Facebook. Förutom sociodemografiska faktorer inkluderades fyra validerade mätverktyg: Menopause Rating Scale (MRS), World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HADS). För att besvara syfte och frågeställningar utfördes två multivariata variansanalyser. Resultat: Huvudresultatet visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i graden av fysiska och psykiska klimakteriesymptom relaterat till KASAM. Kvinnor med hög KASAM hade statistiskt signifikant lägre grad av vegetativa, psykologiska och urogenitala symptom, samt signifikant lägre grad av oro och nedstämdhet, jämfört med kvinnor med låg eller måttlig KASAM. Livskvaliteten relaterad till omgivningen var generellt god, medan fysiologiska, psykologiska och sociala domäner endast var måttliga. För övrigt var det drygt hälften (51 %) av kvinnorna, som använde någon form av hormonpreparat och 112 (23.3 %) idkade regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Högre KASAM har samband med bättre mående hos kvinnor i klimakteriet, fastän det krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: The quality of life during the climacteric period and how women value their lives, is affected by several different components. In addition to social and environmental changes, many women suffer from varying degrees of physical and mental symptoms, which negatively affect the quality of life. Both hormonal and non-hormonal methods are nowadays used to improve well-being. Antonovsky's Sense of Coherence (SOC), consists of the concepts: comprehensibility, manageability and meaningfulness, which are proven to facilitate people´s adaption to harsh life situations.  Motive: The effect of SOC during menopausal transition is, however, a very unexplored field both nationally and internationally. There is also a lack of research whether stronger SOC can be a protective factor for better health or well-being in this target group.  Aim: The purpose of the study was to describe physical and mental health and quality of life among women during menopausal transition and to investigate whether Sense of Coherence is related to the degree of menopausal symptoms and mental wellbeing.  Methods: Totally 480 women in the climacteric period, were recruited to a cross-sectional study with a quantitative approach, through an internet survey on Facebook. In addition to socio-demographic factors, four validated assessment instruments were included: Menopause Rating Scale (MRS), The World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 and The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). To answer the aim and the research questions, two Multivariate analyses of variances were conducted.  Results: The main results showed that there was a statistically significant difference in the degree of physical and mental climacteric symptoms related to KASAM. Women with high SOC had statistically significantly lower degree of vegetative, psychological and urogenital symptoms, as well as significantly lower degree of anxiety and depression, compared to women with low or moderate SOC. The quality of life related to the environment was generally good, while Physical, Psychological and Social Relationships domains were only moderate. In addition, slightly more than half (51 %) of the women, used some form of hormone replacement therapy and 112 (23.3 %) practiced regular physical activity.  Conclusion: Higher SOC among women in the climacteric period, is associated with better well-being, although further research is needed in this topic.

Björnsdotter, A & Engelin, K. Interventioner för ökat sexuellt välbefinnande under klimakteriet. Fokusgruppsintervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal. Masteruppsats i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för social arbete, 2023. Få kvinnor passerar klimakteriet obemärkt och helt utan besvär.Det övergripande syftet med den här studien var att utforska vilka erfarenheter sexualitetskompetent hälso- och sjukvårdspersonal hade av hur fysiska- och psykiska klimakteriebesvär påverkar sexuellt välbefinnande och vilka interventioner som uppfattades vara hjälpsamma. Tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer utfördes i Malmö med totalt elva personer. Intervjuerna analyserades med en reflexiv tematisk analys. Analysen utmynnade i sex huvudteman och tolv tillhörande underteman. Huvudteman var Kunskapen är väldigt låg för väldigt många, Ibland funkar det, ibland inte. Samarbete tvärprofessionellt viktigt för både hjälpsökande och professionella, Kan lite om mycket. Och mycket utifrån sin grundprofession, Ingen hjälp – eller kanske värre, fel hjälp, Sexet funkar inte och Om du är resursstark kan du få hjälp men hur ska vi nå övriga? Studien visar att fysiska och psykiska klimakteriebesvär påverkar det sexuella välbefinnandet. Erfarenheterna från informanterna var att interventioner såsom exempelvis hormonterapi, psyko-edukation, basal kroppskännedom, bäckenbottenträning, avslappningsövningar och arbete kring lust och njutning var hjälpsamma. Deltagarna saknade lättillgänglig information och verktyg som anpassats efter olika kvinnors behov. Ökad kompetens inom vården och ett tvärprofessionellt samarbete var viktigt. Det framkom också att klimakterievården är ojämlik och bland annat intersektionella faktorer påverkar vem som söker och får vård idag. / Björnsdotter, A & Engelin, K. Interventions for sexual well-being during menopause. Focus group interviews with healthcare personnel. Master Thesis in Sexology 30 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2023. Few women go through menopause unnoticed and without problems such as dry and fragile mucous membranes or problems with sleep. The overall purpose of this study was to explore the experiences of sexually competent healthcare professionals of how physical and psychological menopausal symptoms affect sexual well-being and which interventions were perceived as helpful. Three qualitative focus group interviews were conducted in Malmö with a total of eleven participants. The interviews were analyzed with a reflexive thematic analysis. The analysis resulted in six themes and twelve associated subthemes. The main themes were Knowledge is very low for very many, Sometimes it works, sometimes it does not. Cross-professional cooperation is important for both those seeking help and professionals, Know a little about a lot. And a lot based on their primary profession, No help – or perhaps worse, the wrong help, Sex does not work, and If you have resources you get help, but how are we going to reach the rest?  The study shows that physical and psychological menopausal symptoms affect sexual well-being. The experiences of the informants were that interventions such as hormone therapy, psychoeducation, body awareness training, pelvic floor training, relaxation exercises, and activities to improve sexual desire and pleasure were helpful. They lacked easily accessible information and tools adapted for different women’s needs. Increased competency in healthcare personnel and interprofessional collaboration were described as important.  The participants also noted that help for menopause problems are unequal and, among other things, intersectional factors affect who seeks and receives care today.