Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär flera utmaningar som ansvar, arbetsuppgifter och handledning till sjuksköterskestudent. Handledning till sjuksköterskestudent är en del av sjuksköterskeutbildningen och förväntas kunna utföras av legitimerad sjuksköterska parallellt med omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter. Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databassökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i Cinahl och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design valdes ut. Sju av artiklarna ansågs ha hög kvalitet och tre av medelhög kvalitet. Samtliga tio vetenskapliga artiklar undersökte sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Willmans & Stoltz (2017) metasyntes. Resultat: I resultatet presenterades fem huvudrubriker vilka var utmaningar, ansvar, relation, stöd och personlig utveckling. Utmaningar resulterade i tre underrubriker vilka var tidsbrist, kunskapsbrist och kunskapsbehov. Huvudrubriken relation resulterade i en underrubrik vilken var tillit och förtroende. Konklusion: Litteraturstudien visade på att sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter är både positiva och negativa samt påverkas av olika faktorer. Återkommande faktorer var tidsbrist utifrån svårighet att handleda sjuksköterskestudent parallellt med omvårdnad av patient. Kunskapsbrist var kopplad till saknad kunskap inom handledning, samt ett behov av handledarutbildning. Litteraturstudien visade på att sjuksköterskor upplever stort ansvar i handledarskapet och att handledning till sjuksköterskestudent upplevs som ett ömsesidigt lärande. Nyckelord: erfarenhet, handledning, klinisk placering, sjuksköterska, sjuksköterskestudent. / Background: There are many challenges in the nursing profession when it comes to responsibilities, assignments and preceptoring nursing students. Preceptoring nursing students is the foundation of nursing education and is expected of the legitimized nurse alongside with nursing care.       Aim: The aim with the literature review was to explore nurses’ experience of preceptoring nursing students. Method: The data was collected through a literature review based on scientific articles with a qualitative method. Cinahl and PubMed were used as databases during the article search. Ten scientific articles with a qualitative design were selected. Seven articles were considered to have high quality and three was considered to have an average quality. Each article explored nurses’ experience of preceptoring nursing students. The scientific articles were analyzed through Willman & Stoltz (2017) metasynthesis.   Result: The results revealed five main headlines which were challenges, responsibility, relation, support, and personal development. Challenges resulted in three subheadings which were lack of time, lack of knowledge and needs for knowledge. The headline relation resulted in one subheading which were trust and confidence. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experiences of preceptoring nursing students are both positive and negative, which is affected by different factors. Recurrent factors were lack of time based on difficulties in preceptoring nursing students parallel with nursing care. Lack of knowledge were linked to lack of knowledge in preceptoring, as well as a need of preceptor education. The literature review showed that nurses experienced great responsibilities in the role as a preceptor and that preceptoring to nursing students was experienced as a mutual learning opportunity.   Keywords: experience, clinical placement, nurse, nursing student, preceptoring.