<p>Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar som</p><p>utgjorde underlag för resultatet. Artiklarna som inkluderades var skrivna mellan 1997-2006. I resultatet framkommer att organisationen har både förutsättningar och hinder som ger effekt på sjuksköterskans kliniska omvårdnadsarbete, med avseende på</p><p>arbetstillfredsställelse, relationer med andra yrkesgrupper, professionell yrkesroll och reflektivt och vetenskapligt arbetssätt. Studiens resultat visar på att organisationsstrukturen främst utgör hinder för sjuksköterskan att professionalisera sig i omvårdnad i det kliniska arbetet.</p>

Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar som utgjorde underlag för resultatet. Artiklarna som inkluderades var skrivna mellan 1997-2006. I resultatet framkommer att organisationen har både förutsättningar och hinder som ger effekt på sjuksköterskans kliniska omvårdnadsarbete, med avseende på arbetstillfredsställelse, relationer med andra yrkesgrupper, professionell yrkesroll och reflektivt och vetenskapligt arbetssätt. Studiens resultat visar på att organisationsstrukturen främst utgör hinder för sjuksköterskan att professionalisera sig i omvårdnad i det kliniska arbetet.

Övergången från studerande till yrkesverksam kan vara överväldigande för många arbetsterapeutstudenter. Arbetsterapeuter arbetar inom hälso- och sjukvård och är ett legitimationsyrke. Tidigare forskning visar att många upplever att det finns en kunskapslucka mellan det som lärs ut under utbildningen och de färdigheter som behövs ute i praktiken. Att få adekvat stöd som nyexaminerad har visats vara betydelsefullt för den fortsatta yrkesutvecklingen. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som undersöker nyexaminerade arbetsterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta kliniskt. Metod: En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet: Resultatet belyser vikten av att få stöd som nyexaminerad, utmaningen i att implementera teori i praktiken och att övergången från studerande till yrkesverksam ofta upplevs utmanande. Slutsatsen: Slutsatsen visar på vikten av stöd och handledning för nyexaminerade ute på sin första kliniska verksamhet. Nyexaminerade ställs inför många utmaningar och övergången från studerande till kliniker kan vara överväldigande. Vidare forskning behövs inom ämnet för att dra generella slutsatser.

Omvårdnadsforskningen har ökat i takt med att fler sjuksköterskor har en akademisk utbildning. Studier på området har fokuserat på i vilken omfattning sjuksköterskor använder sig av evidensbaserad forskning samt vilka barriärer som finns för användandet. Resultaten är entydiga om att det är svårt att integrera forskningsresultat i det kliniska arbetet. Följden av detta kan bli att kunskap inte når ut i det kliniska omvårdnadsarbetet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsforskningens integrering i det kliniska omvårdnadsarbetet. En systematisk litteraturstudie med integrativ metod genomfördes. I resultatet framkom olika möjligheter till integrering av forskning i klinisk verksamhet. Ett öppet klimat med gemensamma mål för integrering av omvårdnadsforskning samt ett tydligt ledarskap som ger resurser i form av ekonomi, utbildning och tid. För att integreringen av forskning i det kliniska arbetet ska öka behövs ett samarbete mellan universitet/ högskolor och klinisk verksamhet så att sjuksköterskor kan få det stöd som behövs för att utveckla den omvårdnad som ges till patienten. I litteraturen finns få empiriska studier i ämnet varför det vore av intresse att fortsätta utforska detta område. / Nursing research has increased as more nurses have a university education. Studies in this area have focused on the extent to which nurses use evidence-based research as well as the barriers that exist for their use. The results are clear that it is difficult to integrate research findings into clinical practice. The consequence of this may be that knowledge does not reach the clinical nursing practice. The purpose of this study was to describe nursing research integration in clinical nursing. A systematic study with integrative approach was implemented. The result shows various possibilities for the integration of research into clinical practice. An open climate with common goals for the integration of nursing research and clear leadership that provides resources in terms of finance, education and time. For the integration of research into clinical practice will increase the need for collaboration between universities / colleges and clinical practice so that nurses can get the support needed to develop the care given to the patient. In the literature, there are few empirical studies on the subject why it would be of interest to continue exploring this area.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.