Musik är en stor komponent i den audiovisuella upplevelsen av film. Det är därför gynnsamt för filmskapare och filmkompositörer att förstå hur musik och bild i olika aspekter samverkar. Denna uppsats undersöker hur tillägget av musik, dess rytmiska kvaliteter, samt tempo påverkar upplevelsen av klipprytm och flödestempo. En filmsekvens sattes samman som existerade i fyra olika versioner: en utan musik och de resterande tre med musik i olika tempon. Musiken komponerades med starka rytmiska inslag. Som underlag för undersökningen har tolv deltagare medverkat i ett visningstest. Kvantitativa resultat från undersökningen visar att tillägget av musik har en påverkan på det upplevda flödestempot. Klipprytmens påverkan av tillagd musik tenderade utifrån kvalitativa svar att variera mellan deltagarna. De rytmiska kvaliteterna i musiken hade inte någon tydlig påverkan på upplevelsen av klipprytm eller flödestempo. Det gick ej heller att urskilja något tydligt samband mellan musiktempo och upplevt flödestempo eller klipprytm. Dock tyder resultatet på att musik har större inverkan än bild på den temporala upplevelsen i film, eftersom musiken hos alla deltagare skapade en förändrad upplevelse av sekvensens hastighet. Överlag pekar denna undersökning på klipprytm och flödestempo som subjektiva och individuella fenomen, som påverkas av musik, rytm och tempo på olika sätt mellan olika individer.

Den här uppsatsen berör klipparens avgörande roll för komediserier och tar avstamp i frågan varför man klipper som man gör i komediserier. Syftet är att undersöka hur humor kan formas med hjälp av klippning. Uppsatsen studerar därför klipprytm, alltså tajming och tempo, i situationskomedin Scrubs utifrån ett urval humortekniker, för att på så sätt bidra med kunskap om vad olika former av rytm bidrar med vid skämt. Komediklippning berörs också på en övergripande nivå, varför klipprytm inte endast berörs i samband med enstaka skämt. Texten handlar därmed också om hur variation i klippning och berättande är avgörande i kombination med många humortekniker. Inte minst lägger humorns kommunikativa riktning och vilken situation humorn uppstår från grunden för hur rytm formas runt ett skämt.