Idag byggs allt fler höga byggnader på mark som ofta kräver pålgrundläggning. Byggnadersom har en grundläggning på pålar får en konstruktiv höjd som omfattar både pålarnas längdoch byggnadens höjd. Byggnaden kan då inte antags vara fast inspänd i mark utangrundläggningens elasticitet måste beaktas. Syftet i rapporten är att ta reda på hurknäcksäkerheter för höga byggnader med olika stabiliserande stomsystem varierar med valetav grundläggning. Även hur övergripande geometrin för stomsystemet påverkarkonstruktionens knäcksäkerhet.Tre fall utvärderas med olika stomsystem, ett med ett stabiliserande torn i byggnadens kärna,ett med två stabiliserande torn och ett med tre stabiliserande väggar i byggnadens fasad. Enparametrisk studie för två av fallen med analytiska beräkningar och FEM erhåller värden förknäcksäkerheter med hänsyn till elasticiteten i grunden. En FEM-modell från tidigare användsystemhandling betraktas i ett av fallen där relevanta deformationsegenskaper kan beräknasför att få fram knäcksäkerheten.Knäcksäkerheten minskar till en faktor 0,7 för en byggnad med en grundläggning som har enstyvhet på ungefär 1,4 av ovanliggande konstruktion jämfört med samma byggnad grundlagdpå berg. Enligt den parametriska studien skulle grundläggning med en styvhetsfaktor förbyggnaden kontra grundläggningen på 0,25 och en längdfaktor på 0,2 av ovanliggandekonstruktion sänka knäcksäkerheten till 0,25 av samma byggnad grundlagd på berg. Dettatyder på att grundläggningens elasticitet måste beaktas för att erhålla relevanta värden påsystemets globala knäcksäkerheter. Vid utformning av stabiliserande system kan i tidigt skede,med enkla analytiska beräkningar, utvärderas vad som är lämpligt utförande för beräkning avknäcklasten.