Background. Knee injuries such as anterior cruciate ligament injuries (ACL) are common in young female athletes resulting in great medical and personal costs. Both knee valgus and muscle fatigue has been reported to increase the risk of injury, while strength training has been used to reduce the occurrence of knee valgus and injury. However, few data exist on the impact of muscle strength and fatigue on knee valgus. Aim. The study aimed at investigating whether muscle strength affects the presence of knee valgus and if fatigue affects knee valgus differently depending on the level of muscle strength in young female athletes. Methods. Twenty young female athletes, mean age 18,15 (±0,79) years, participated in this study. A unilateral drop jump, video analysed in 2-dimensional, was used to evaluate knee valgus and a one Repetition Maximum (1RM) in squat was used to determine the level of muscle strength. A fatigue protocol was used to achieve muscle fatigue before another unilateral drop jump was performed. The subjects were dichotomised, by the 1 RM according to the median, to analyse ‘weak’ versus ‘strong’ females. Both the right leg (RL) and the left leg (LL) were measured before and after fatigue. Results. No significant differences, in the degree of knee valgus, were found between strong and weak group before (RL, p=0.6, LL, p=0.11), or after (RL, p=0.97, LL p=0.36) fatigue. There was also no significant difference in how fatigue affected knee valgus between strong and weak group (RL, p=0.5, LL, p=0.38). Conclusion. The present study suggests that there is no difference in knee valgus between strong and weakfemale athletes. In addition, fatigue does not seem to have an impact on knee valgus in neitherstrong nor weak females. This study has limited number of subjects and further studies are needed. / Bakgrund. Knäskador såsom främre korsbandsskada (ACL) är vanliga hos unga idrottande kvinnor och bidrar till höga medicinska kostnader och personligt lidande. Knävalgus och muskelutmattning har var för sig visat sig öka risken för knäskador hos kvinnor, medan styrketräning har rapporterats kunna minska förekomsten av knävalgus och risken för skada. Emellertid finns få studier som undersöker effekterna av muskelstyrka och utmattning på knävalgus. Syfte. Studien syftar till att undersöka huruvida styrka påverkar förekomsten av knävalgus och om muskulär trötthet påverkar knävalgus olika beroende på nivå av muskelstyrka hos unga idrottande kvinnor. Metod. Tjugo unga kvinnliga idrottare deltog i studien, ålder 18,15 (±0,79). Ett enbenshopp, vilket filmades med videokamera, användes för att utvärdera knävalgus och en repetition maximum (1RM) i knäböj för att bestämma maximal muskelstyrka. Ett utmattningsprotokoll användes för att åstadkomma muskeltrötthet. Genom att dela styrkevariabeln, 1 RM testet, vid medianen delades försökspersonerna in i två grupper; starka och svaga. Samtliga försökspersoner testade både höger och vänster ben innan och efter utmattning. Resultat. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan stark och svag grupp gällande graden av knävalgus, i varken höger (p= 0,6) eller vänster (p= 0,97) ben före utmattning. Inte heller var det någon skillnad mellan stark och svag grupp efter utmattning (höger ben, p= 0,11, vänster ben, p= 0,36). Inte heller kunde någon signifikant skillnad konstateras angående utmattningens effekt på knävalgus beroende på styrka, stark/svag (höger ben, p= 0,5, vänster ben, p= 0,38). Slutsats. Sammanfattningsvis verkar det inte föreligga någon skillnad i förekomst av knävalgus mellan starka och svaga individer. Således verkar det som att muskelstyrka saknar betydelse för knävalgus hos unga kvinnliga idrottare. Vidare verkar inte heller utmattning påverka knävalgus hos varken starka eller svaga unga kvinnliga idrottare. Studien har begränsat antal deltagare och fler studier krävs.

Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är allvarliga och vanligt förkommande inom idrott, speciellt hos ungdomar i åldrarna 14-19 år. En förhöjd risk för ACL-skador har påvisats för individer aktiva inom fotboll och handboll, vilka är mycket populära sporter världen över. Inom dessa sporter har även kvinnor påvisats ha två till åtta gånger högre risk att drabbas än män. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i knästabilitet vid en hopp-landningsrörelse mellan tjejer och killar i åldrarna 16-19 år, aktiva inom fotboll och handboll samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan fotbollsspelarna och handbollsspelarna, oavsett kön. Metod: Ett drop jump-test utfördes av 20 ungdomar, aktiva inom fotboll och handboll, medelålder ±SD 17,0 ± 0,9 år. Testerna filmades i frontal- och sagittalplanet och analyserades sedan med hjälp av Landning Error Scoring System (LESS). Post hoc-analyser genomfördes för att kontrollera skillnader i 1) graden av valgusställning i knäleden mellan tjejerna och killarna och 2) graden av knäflexion mellan fotbolls- och handbollsspelarna i landningsmomentet. Ett oberoende student’s t-test användes till de statistiska analyserna och signifikansnivån sattes till p ≤ 0,05. Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad i LESS-poäng mellan tjejerna och killarna (p = 0,694). Fotbollsspelarna hade signifikant lägre LESS-poäng än handbollsspelarna (p = 0,002). Andelen tjejer som uppvisade valgusställning i knäleden under testutförandet var högre än hos killarna. Fotbollsspelarna uppvisade enligt LESS tillräcklig knäflexion i landningsmomentet i högre utsträckning än handbollsspelarna under testutförandet. Slutsats: Ingen signifikant skillnad i knästabilitet och hopp-landningsteknik fanns mellan tjejerna och killarna. Fotbollsspelarna hade signifikant bättre knästabilitet och hopp-landningsteknik än handbollsspelarna. Tjejerna hade en större grad av valgusställning i knäleden vid testutförandet än killarna och handbollsspelarna uppvisade inte lika stor knäflexion som fotbollsspelarna vid testutförandet. Mer forskning krävs inom området för att resultaten ska kunna generaliseras. / Background: Anterior cruciate ligament injuries (ACL-injuries) are serious and common in sports, especially in adolescents between the ages of 14 and 19. An increased risk for ACL-injury has been shown in individuals active in soccer and team handball, which both are popular sports worldwide. Within these sports, women have been proven to have two to eight times greater risk for ACL-injury than men. Aim: The aim was to investigate whether there was any difference in knee stability during a jump-landing movement between girls and boys aged 16-19 years, active in soccer and team handball and also to investigate whether there was any difference between the soccer players and team handball players, regardless of gender. Method: A drop jump test was performed by 20 adolescents, active in soccer and team handball, mean ± SD age 17.0 ± 0.9 years old. The tests were recorded in the frontal and sagittal plane and were then analyzed using the Landing Error Scoring System (LESS). Post hoc analyzes were used to examine differences in 1) the degree of knee valgus alignment between the girls and the boys and 2) the degree of knee flexion between the soccer- and the team handball players in the landing movement. An independent student’s t-test was used in the statistical analysis and the level of significance was set at p ≤ 0.05. Results: There was no significant difference in LESS-score between the girls and the boys (p = 0.694). The soccer players had significantly lower LESS-score (p = 0.002). A higher frequency of the girls displayed a knee valgus alignment during the test compared to the boys. The soccer players displayed according to LESS adequate knee flexion to greater extent than the team handball players did during the test. Conclusion: No significant difference in knee stability and jump-landing technique was found between the girls and the boys. The soccer players displayed significantly better knee stability and jump-landing technique than the team handball players. The girls displayed a greater degree of knee valgus during the test than the boys did and the team handball players displayed a smaller degree of knee flexion then the soccer players did. More research is required within the area to be able to generalize the results.