University, Hochsch. für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1997.

La réservation du savoir-faire : l'apport du contrat / The reservation of know-how: the contribution of the contract

Jena, University, Diss., 2008.

Zugl.: Hamburg, Helmut-Schmidt-Universiẗat, Habil.-Schr., 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Diss. Wirtsch.-wiss. St. Gallen, 2005 ; Nr. 3076. / Literaturverz.

Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.

There is an as yet unacknowledged and incomparable contribution to the philosophical debates about know-how to be found in the writings of Ludwig Wittgenstein. It is sourced in his investigations into knowledge and certainty in On Certainty, though it is not limited to these late passages. Understanding the ramifications of this putative contribution (even if one does not agree with it) highlights the extent to which (i) there is now a new range of issues pertaining to know-how which no future philosophical consideration of the topic can ignore, except on pain of failing to engage comprehensively with the subject; (ii) the topic of know-how has been inappropriately marginalised by naturalized epistemology, and may well be as central to epistemology as the propositional knowledge which currently dominates epistemology’s attention; and (iii) any engagement with these potential Wittgensteinian contributions will need to be conducted in tandem with a reflection on the meta-philosophy of epistemology, since their potential impact extends to epistemology’s main methodology, i.e., naturalized reflective equilibrium. These three conclusions, together with a diagnosis of where and why all the current intellectualist accounts of know-how are either internally inconsistent, or irreconcilably flawed on their own terms, provide the motivation and the opportunity for a New Epistemology of Know-How. These conclusions established, I offer one possible Wittgensteinian-orientated version of the New Epistemology of Know-How, providing the first example of a non-naturalized philosophical approach to the topic since Gilbert Ryle.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2007.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2006