2015 skrev FN:s medlemsländer under en övergripande vision om att nå en hållbar utveckling med delmålet att lösa klimatkrisen. IPCC (SMHI 2023) rapport visar att problemen är allvarliga, det är bråttom när det kommer till människans påverkan på klimatförändringarna. Skolan behöver undervisa på olika sätt för att öka elevers medvetenhet och kritiska tänkande om klimatförändringar. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger och lärare i fritidshem anser att de arbetar med undervisning om klimatförändringar och vad de anser att de behöver kunskapsmässigt. Vi använde oss av transformativ teori för att synliggöra villkor och begränsningar som samhällsförändringar möter när det gäller området hållbar utveckling (Boström et al. 2018). Vi har utgått från Boström et al. (2018) dimensioner, institutionella strukturer, sociala praktiker och konfliktperspektiv i analysen. Vi gjorde digitala kvalitativa intervjuer med pedagoger och lärare på olika fritidshem. Vi såg att det skiljer sig i hur man arbetar med klimatförändringar. Alla ansåg att fritidshemmet har en viktig roll i att undervisa elever om klimatförändringar och att ett transformativt lärande gynnas av fritidspedagogiskt arbetssätt i det vardagliga. Man efterfrågar fortbildning och det finns även en orosdimension att undervisa om klimatförändringar enligt lärare och pedagoger. / In 2015, the UN member states signed an overall vision of achieving sustainable development with the sub-goal of solving the climate crisis. The IPCC (SMHI 2023) report shows that the problems are serious, it is urgent when it comes to human impact on climate change. Schools need to teach in different ways to increase students' awareness and critical thinking about climate change. The purpose of the study was to find out how educators and teachers in leisure-time centers works with teaching about climate change and what they need in terms of knowledge. We used transformative theory to visualize conditions and limitations that societal changes face in the field of sustainable development (Boström et al. 2018). We have based on Boström et al. (2018) dimensions institutional structures, social practices and conflict perspectives in our analysis. We conducted digital qualitative interviews with educators and teachers at various leisure-time centers. We saw that it differs in how to work with climate change. Everyone felt that the leisure-time centers has an important role in teaching students about climate change and that transformative learning benefits from leisure pedagogy in everyday life. There is a demand for further education and there is also a worrying dimension to teaching about climate change, according to teachers and educators.