Problem: Utvecklingen i världen går mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi där den immateriella tillgången intellektuellt kapital blir viktigare bland företag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras på principer från så tidigt som 1400-talet då man ville bokföra transaktioner för in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades något under den industriella revolutionen för att man skulle kunna sätta upp materiella ting som tillgångar. När man nu går in en ny revolution, den mänskliga, hur är synen på det intellektuella kapitalet och hur redovisas kapitalet som inte får ske i företagens balans- och resultaträkning. Syfte: Studiens syfte är att studera vad som skett med utvecklingen av intellektuellt kapital i kunskapsföretagens årsredovisningar och undersöka vilka faktorer och omständigheter som påverkar utvecklingen. För att se på hur efterfrågan ser ut på information om det intellektuella kapital granskas även dess roll vid förvärv och värdering av företag. Teori: Studiens teoretiska referensram tar först upp centrala begrepp i studien såsom kunskapsföretag samt tar upp ett antal modeller som föreslår olika sätt att visa företagens intellektuella kapital i siffror. Till sist presenteras tidigare forskning inom ämnet som kommer användas i analysen. Metod: Valet av metod för denna studie är kvalitativ och ansatsen är deduktiv. Empirin har tagits fram genom flertalet intervjuer med forskare och revisorer samt genom granskning av fem kunskapsintensiva företags årsredovisningar. Slutsats: Synen på intellektuellt kapital har utvecklats i viss utsträckning då företag är alltmer medvetna om vikten av att behålla och utveckla sitt humankapital. För att det intellektuella kapitalet på ett tydligare sätt ska åskådas i de finansiella rapporterna krävs det i framtiden att högre instanser ger företag rekommendationer för hur de ska gå tillväga. / Purpose: The purpose of this study is to analyze the development of the intellectual capital in knowledge-based company’s annual reports and explore which factors and circumstances that can affect this development. In order to see how the demand is for information about intellectual capital in annual reports, its role in acquisitions and valuation of companies is examined. Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. The empirical data has been gathered through interviews with two researchers, one auditor and two managers for valuation and acquisition. There have also been examinations of five knowledge-based company’s annual reports. Conclusions: The view of intellectual capital has developed to some extent since corporations are increasingly recognizing the importance of maintaining and developing its human capital. For the intellectual capital to be viewed in a clearer way in the financial reports it is required that in the future higher instances give companies the adequate advice in how to do so.

Bakgrund: Ett företags värde ligger i dess tillgångar. I tillgångarna ingår immateriella tillgångar som saknar fysisk existens men är trots det viktiga för ett företag. En del av de immateriella tillgångarna är humankapitalet. Humankapitalet redovisas inte som en tillgång i ekonomiska rapporter, vilket ger en vilseledande bild där de anställda inte ses som en investering för ett företag, utan snarare som en kostnad. Syfte: Att förklara ett samband mellan humankapital och lönsamhet. Sambandet undersöktes genom att studera tre företag inom revisions- och redovisningsbranschen. Målet var att redovisa sambandet mellan humankapital och lönsamhet för att understryka vikten av humankapitalet i kunskapsföretag. Studien ämnade vidare att i förlängningen kunna bidra till betydelsen av fortsatt forskning kring redovisning av humankapitalet i ekonomiska termer. Metod: För att nå målet att besvara studiens syfte har kvantitativ metod använts. Detta har gjorts genom en enkätundersökning samt analys av företags årsredovisningar. Slutsats: Studiens resultat påvisade ett negativt samband mellan humankapital och lönsamhet, vilket innebär att företagens lönsamhet minskar om företaget besitter ett högt humankapital. De anställdas hälsa kan ses som en dimension av humankapitalet som har stor inverkan på ett företags lönsamhet. Arbetsgivare och rekryterare kan därför skapa sig fördelar om de tar hänsyn till faktorn och anställer individer med god fysisk och psykisk hälsa. Det är viktigt för arbetsgivare att kontinuerligt inventera sitt humankapital. Arbetsgivare bör sträva efter att förstå humankapitalet som helhet för att höja nivån för varje enskild anställd. Studiens resultat visade att en jämnare spridning av humankapitalet genererar bättre lönsamhet. Sammanfattningsvis visar studien tydliga indikationer på ett samband mellan parametrarna humankapital och lönsamhet inom revisions- och redovisningsbranschen. Den visar också att det inte går att förstå ett företags verkliga värde enbart genom att analysera de ekonomiska rapporterna, eftersom stor del av värdet ligger i de immateriella tillgångarna som inte är en del av de ekonomiska rapporterna. / Background: A company’s values lies in its assets. The assets include a company’s intangible assets, which lacks physical existence but is despite that an important asset. The human capital is a part of the intangible assets. Human capital is not accounted for in the financial reports, which gives a fragmented picture of the financial wellbeing when the employees are not seen as an investment, but rather as an expense. Purpose: The purpose was to explain the correlation between human capital and profitability. The relationship was investigated by studying three companies in the auditing- and accounting business. The aim was to find a correlation between human capital and profitability in order to emphasize the importance of human capital in knowledge-based companies. The project further intended in the long term to contribute to the continued research of the accounting of human capital in financial terms. Method: In order to attain the objective of this study, a quantitative method was used. The empirical material was collected through a survey and an analysis of financial statements. Conclusions: The results of the project showed a negative correlation between human capital and profitability, which means that company's profitability decreases if the company has a high level of human capital. The health of the employees can be seen as a dimension of the human capital that has a major impact on a company's profitability. Employers and recruiters can therefore create benefits for its company if they hire individuals with good physical and mental health. It is important for employers to continuously review their human capital. Employers should strive to understand the whole human capital in order to raise the level of each individual employee. The results of the project showed that a more even distribution of human capital generates better profitability. In summary, the project shows indications of a correlation between the human capital and profitability in the auditing- and accounting business. It also shows that it’s hard to understand the true value of a company simply by analyzing the financial statements, since a large part of the value lies in the intangible assets that are not part of the financial statements.