Bakgrund: Preoperativ fasta är nödvändigt innan anestesi för att reducera magsäckens innehåll och därmed minska risken för aspiration. Trots att internationella riktlinjer rekommenderar två timmars fasta för klar vätska är det många sjukhus som fortfarande använder sig av rutinmässig praxis att låta patienter fasta från midnatt. Detta kan innebära en onödigt lång fasta som ger patienten komplikationer i form av sekundära biverkningar och insulinresistens. Syfte: Att undersöka preoperativ omvårdnad i samband med fasta inför kirurgi. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design bestående av 14 utvalda originalartiklar från databaserna Pubmed och Cinahl användes. Den teoretiska referensramen för denna studie var Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande förståelse av lidande och lidandets drama. Resultat: Många patienter fastade längre än American Society of anesthesiologists (ASAs) rekommenderade riktlinjer. Att fasta längre än två timmar innan operation minskade inte risken för aspiration och gav inte någon mindre volym av magsäckens innehåll hos patienterna. Att ge patienter kolhydratrik dryck innan operation ökade patienternas pre- och postoperativa välbefinnande och innebar inga risker. Slutsats: Genom ett mer flexibelt arbetssätt vid planerad operation kan längden på fastan anpassas efter patientens individuella behov. I samband med planerad kirurgi kan kolhydratrik dryck vara ett bra komplement vid fasta för att minska patientens lidande. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och ska arbeta evidensbaserat samt se till patienternas bästa och tillgodose deras behov. Sjuksköterskan kan använda detta som underlag för att minska lidandet i samband med fastan. / Background: Preoperative fasting is necessary before anesthesia to reduce gastric contents and decrease the risk of aspiration. Although international guidelines recommend two hours fasting of liquids, many hospitals still practice nil-by-mouth after midnight. This might give an unnecessarily prolonged fasting which give the patient discomfort and insulin resistance. Aim:  To examine preoperative care in connection with fasting prior to surgery. Method: A literature study with descriptive design based on 14 original articles selected from the databases Pubmed and Cinahl was used. The theoretical frame of reference for this study was Katie Eriksson's nursing theory regarding understanding of suffering and the drama of suffering. Results: Many patients fast longer than American Society of anesthesiologists (ASAs) recommended guidelines. Fasting more than two hours before surgery did not decrease the risk of aspiration and did not decrease the gastric volume. To give patients a high carbohydrate drink before surgery increased the patient's pre- and postoperative comfort. Conclusion: Through a more flexible working method during the planned operation, the length of the fast can be adapted to the patient's individual needs. In conjunction with planned surgery, carbohydrate-rich beverages can be a good complement to fasting to reduce the patient's suffering. The nurse is responsible for nursing care and should work evidence-based and ensure the patients' best and meet their needs. The nurse can use this as a basis for reducing the suffering associated with fasting.