<p>Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. </p><p>De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan.</p><p> Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. </p><p>I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan.</p><p>Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.</p>

Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan. Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.

<p>Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om.</p><p>Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas.</p><p>Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan.</p><p>Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel.</p><p>Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.</p>

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om. Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas. Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan. Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel. Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.