Vår studie har sin utgångspunkt i avtalen som upprättas mellan kommuner och leverantörer i de projekt som kallas kommunal samordnad varudistribution. Trots att antalet kommuner som idag berörs av detta upplägg ständigt ökar, finns det ingen obligatorisk miljöprofil och ännu inga standardiserade avtalsunderlag. Detta har gjort oss frågande till om det inte finns möjlighet till detta och vilka fördelar och nackdelar det skulle innebära. Genom att granska delar av kommunernas befintliga avtal utifrån avtalstid, utvärderingsgrunder och prisindex ‒ en avgränsning som var nödvändig på grund av avtalens omfattning till antal och storlek ‒ och ställa dessa mot en analysmodell bestående av teorier inom principal-agent-teorin, transaktionskostnadsanalys och hållbarhetsperspektivet kom vi fram till att det absolut finns potential till en standardisering, men att mer forskning inom ämnet krävs. / Our study is based on the agreements established between municipalities and suppliers in the projects known as Municipal coordinated distribution. Although the number of municipalities currently affected by this arrangement is constantly increasing, there is no mandatory environmental profile and not yet a standardized contractual basis. This has made us question if that would be possible and what advantages and disadvantages such arrangement would entail. By examining parts of the municipalities' existing agreements by contract period, evaluation grounds and price index – a delimitation necessary due to the scope of the agreements in number and size – and setting these against an analysis model consisting of theories within the principal-agent-theory, transaction-cost-analysis and the sustainability perspective, we concluded that there is absolutely potential for a standardization, but that more research within the subject is required.