The Baltic Sea is a brackish water that is severely affected by eutrophication. Anthropogenic (human) nitrogen emissions is a contributing factor leading to algal blooms and hypoxic and anoxic seabeds. Municipal wastewater treatment plants account for 27 percent of the nitrogen emissions into the Baltic Proper. According to an article published by Karlsson-Ottosson in the magazine Ny Teknik and the HAVET 2015/2016 report, the increased meat consumption causes difficulties for the sewage treatment plants to purify the nitrogen in the wastewater. This, according to the article and report mentioned, correlates with increased nitrogen emissions from the municipal wastewater treatment plants. The purpose of this study was to investigate if this observed correlation could be confirmed. This study has measured the nitrogen content of urine from participants (n=36) categorized by diet. The diet categories that was included in this study were meat (K), lacto-ovo vegetarian (LOV) and vegan (V). The daily protein intake from the participants in the categories mentioned above was analyzed in this study. Furthermore, the growth of green algae (Cladophora glomerata) and presence of phytoplankton was investigated by fertilizing the collected samples with urine. The results show that there is no difference in nitrogen content in urine, neither in the protein intake between the three diet categories, nor in the case of presence of phytoplankton. Regarding the growth of the green algae, there was a significant difference between the diet groups of meat (K) and control (KON), and also between meat (K) and people on a vegan diet (V). The green algae therefore grew better in brackish water with urine from people who had a meat (K) diet than it did in brackish water with urine from people who had a vegan (V) diet. Though the growth results showed a significant difference between these diet groups (K and V), the alleged correlation between increasing meat consumption and increasing nitrogen emissions from municipal wastewater treatment plants needs to be further studied. / Östersjön är ett brackvattenhav som är svårt drabbat av eutrofiering. Antropogena (mänskliga) kväveutsläpp är en bidragande orsak som leder till algblomning samt hypoxiska och anoxiska bottnar. Kommunala avloppsreningsverk står för 27 procent av kvävetillförseln till Egentliga Östersjön. I en artikel som publicerats av Karlsson-Ottosson samt i rapporten HAVET 2015/2016, orsakar den ökade köttkonsumtionen svårigheter för avloppsreningsverken att rena avloppsvattnet från kväve. Detta korrelerar, enligt artikeln och rapporten, med de ökade kväveutsläppen från avloppsreningsverken. Syftet med studien var att undersöka om korrelationen kunde fastställas. Denna studie har mätt kvävehalten i urin från deltagare kategoriserade efter kosthållning. Dessa kategorier är kött (K), lakto-ovo vegetarian (LOV) samt vegan (V). Proteinintaget hos deltagarna undersöktes, kategoriserat efter ovan nämnda kategorier. Vidare har tillväxten av grönslick (Cladophora glomerata) samt förekomsten av fytoplankton med tillsatt urin från de insamlade proverna undersökts. Resultaten visade ingen skillnad gällande kvävehalten i urin mellan de tre kategorierna. Det var inte heller någon skillnad gällande proteinintaget mellan dessa. Förekomsten av fytoplankton påvisade inte någon skillnad. Angående tillväxten av grönslick påvisades en signifikant skillnad mellan grupperna kött (K) och kontroll (KON) samt mellan kött (K) och vegan (V). Grönslick tillväxer därför mer i brackvatten med urin från människor som äter kött än den gör i brackvatten med urin från människor med vegansk kost. Då resultaten gällande tillväxt på grönslick visade en signifikant skillnad mellan kosthållningarna (K och V) behöver den påstådda korrelationen mellan ökad köttkonsumtion och ökade kväveutsläpp från kommunala avloppsreningsverk studeras vidare.

Det senaste årtiondet har man uppmärksammat läkemedelsrester i den akvatiska miljön. Kommunala avloppsreningsverk är en av de viktigaste källorna till detta. Denna rapport behandlar frågan om att bygga ut avloppsreningsverk med teknik för att reducera läkemedel från kommunalt avloppsvatten. En telefonenkät har genomförts med personal på kommunala avloppsreningsverk. Med hjälp av den försöker rapporten sammanfatta läget för läkemedelsrening i svenska kommuner, hur långt man har kommit, vilka drivkrafter som kan stimulera arbetet och utmaningar som kan komma med det. Rapporten försöker också identifiera skillnader mellan kommuner som kan avgöra om man jobbar för att införa läkemedelsrening. Undersökningen visar att majoriteten av svenska kommuner ännu inte har börjat jobba med frågan; de som har börjat är främst stora kommuner. De flesta har dock hört talas om minst en reningsteknik för läkemedelsrening. I små kommuner är ekonomi och brist på kunskap en framtida utmaning. För de flesta kommuner skulle lagstiftning och lokala politiska beslut vara de viktigaste drivkrafterna för att börja jobba med frågan. Ungefär hälften av kommunerna uppgav att de trodde man skulle börja jobba med frågan inom 15 år. / Pharmaceutical residues in the aquatic environment has been a growing concern in the last decade, and municipal wastewater treatment plants (WWTPs) are an important source of pharmaceuticals to the aquatic environment. This paper treats the question of upgrading public WWTPs with technology for reducing pharmaceutical residues in wastewater. By means of a telephone survey directed at personnel at municipal WWTPs, this report tries to conclude the position of Swedish municipalities; what work has already been done in this area, what possible motives might propel upgrading WWTPs, and challenges that might follow with it. The report also investigates whether there are any differences between municipalities that might determine whether a municipality has engaged in this area. The investigation shows that the majority of Swedish municipalities has not yet started working towards upgrading WWTPs. Those that have are mainly large municipalities. However most have heard of treatment techniques. For small municipalities economy and a lack of knowledge pose a future challenge. For most of the municipalities, legislation and local political decisions would be the most important drives towards upgrading WWTPs. About half of the municipalities in the survey thought that they might start working towards upgrading WWTPs within 15 years.