<p>Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn.</p>

Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn.

Bakgrund: Palliativ vård är en komplicerad och krävande del av vården, både för vård- och omsorgspersonal och för de som är närstående till patienten, därför behövs ökad förståelse för vad palliativ vård innebär, hur bemötandet upplevs och vilka problem som kan uppstå mellan närstående och sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande i samband med den palliativa vården inom den kommunala sektorn i Sverige.  Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserad på fjorton vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Arbetet har delats upp i tre huvudkategorier och åtta kopplade underkategorier: Att inte bli involverad; upplevd brist på information, bristande information kring ny teknik, bristande kommunikation. Brist i sjuksköterskans kunskap och det viktiga stödet; emotionellt stöd, delaktighetens betydelse, skapandet av en trygghet och involvering, upplevd tacksamhet och estetiskt bemötande. Resultatet påvisade både negativa och positiva aspekter på sjuksköterskans bemötande i samband med den palliativa vården inom den kommunala sektorn. Slutsats: Palliativ vård är ett mycket diffust och svårt område att sätta sig in i. Närstående behöver bli bättre informerade och sjuksköterskan behöver vara noga med att involvera närstående i omvårdnaden runt den sjuka personen. Sjuksköterskan bör även vara väl påläst om palliativ vård och tillhörande specifika sjukdomar samt vara noga med att kommunicera med de närstående. Dessa fynd anses vara av vikt för sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård, då det kan vara avgörande för kvalitén på det viktiga omvårdnadsarbete som de gör.