Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel. I och med att kunden också registrerar ett helhetsintryck över företagets värderingar, beteenden och synliga faktorer påverkar detta i valet av butik. Uppsatsen har till syfte att genom kvalitativa undersökningsmetoder, öppna individuella intervjuer och butiksobservationer undersöka om lojaliteten hos en person med synskada påverkas av en dagligvarubutiks butiksmiljö i val av butik. Syftet är vidare att beskriva hur personerna påverkas och analysera detta med utgångspunkt från Dick & Basus lojalitetsindelning (Dick AS & Basu, K 1994). I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att fungera som underlag och/eller inspiration till butiker som har intresse av att arbeta med butiker som är tillgängliga och anpassade för alla samhällets individer, framförallt synskadade personer. Utifrån de resultat studien producerat har vi kommit fram till att svaret på vår undersökning visar sig vara att butikernas miljö spelar roll, i form av att förenkla urvalet av butik vid konsumtion av dagligvaror. Efter att ha analyserat svaren från intervjuerna kan vi konstatera att service från besök i butikerna är det primära i butiksmiljön som påverkar beteendet hos en person med synskada. En god, hjälpsam och kunnig personal tycks vara det som spelar störst roll i beteendet av lojalitet för de synskadade utifrån vår studie. Butiksmiljön spelar också en stor roll, då det är en avgörande faktor i val av butik.

Att kommunicera är något som människor har gjort i alla år. Vi har fått tillgång till olika hjälpmedel för att kommunicera, några utav dessa är, brev, e-post, direktsamtal m.m. På senare tid har vi fått tillgång till datormedierad kommunikation som har gett oss nya möjligheter till att kommunicera. Exempel på sådana sätt att kommunicera är intranät, Internet och e-post ett samlingsbegrepp av dessa tekniska möjligheter är IT (informationsteknologi). Undersökningen bygger på att jag har besökt sex butiker, på västkusten, i en månfilialkedja som har införskaffat sig ett intranät. Jag intervjuade mellan tre till sex respondenter i varje butik för att få en så djup inblick som möjligt i vilka konsekvenser ett intranät kan få för kommunikationen i en mångfilialkedja. Jag har även intervjuat en webbmaster, projektkoordinator och en butikdriftskoordinator för att veta vad ledningen hade för tankar när de införskaffade sig intranätet. Uppsatsens syfte är att få en inblick i hur ett intranät fungerar som en kommunikationskanal och om de anställda använder sig av intranätet, samt om alla tar del av den information som finns att tillgå via intranätet eller om de anställda bara struntar i det. Jag kommer även att ta upp att det är viktigt för de anställda att de har tillräckligt med tid för de ska kunna utforska intranätet i sin egen takt. Mitt arbete utgår från den kvalitativa metoden eftersom jag vill gå på djupet i undersökningen och få så personliga svar som möjligt av mina respondenter. De dominerande slutsatserna i uppsatsen är vilka de negativa och positiva konsekvenser som finns för kommunikationen i en mångfilialakedja. Detta eftersom intaget av informationen via ett intranät verkligen inte kan nå fram om de anställda inte har den rätta utbildningen för att kunna använda sig utav de funktioner som finns att tillgå via intranätet.

No description available.

<p>Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel. I och med att kunden också registrerar ett helhetsintryck över företagets värderingar, beteenden och synliga faktorer påverkar detta i valet av butik.</p><p>Uppsatsen har till syfte att genom kvalitativa undersökningsmetoder, öppna individuella intervjuer och butiksobservationer undersöka om lojaliteten hos en person med synskada påverkas av en dagligvarubutiks butiksmiljö i val av butik. Syftet är vidare att beskriva hur personerna påverkas och analysera detta med utgångspunkt från Dick & Basus lojalitetsindelning (Dick AS & Basu, K 1994). I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att fungera som underlag och/eller inspiration till butiker som har intresse av att arbeta med butiker som är tillgängliga och anpassade för alla samhällets individer, framförallt synskadade personer.</p><p>Utifrån de resultat studien producerat har vi kommit fram till att svaret på vår undersökning visar sig vara att butikernas miljö spelar roll, i form av att förenkla urvalet av butik vid konsumtion av dagligvaror. Efter att ha analyserat svaren från intervjuerna kan vi konstatera att service från besök i butikerna är det primära i butiksmiljön som påverkar beteendet hos en person med synskada. En god, hjälpsam och kunnig personal tycks vara det som spelar störst roll i beteendet av lojalitet för de synskadade utifrån vår studie. Butiksmiljön spelar också en stor roll, då det är en avgörande faktor i val av butik.</p>

<p>Att kommunicera är något som människor har gjort i alla år. Vi har fått tillgång till olika hjälpmedel för att kommunicera, några utav dessa är, brev, e-post, direktsamtal m.m. På senare tid har vi fått tillgång till datormedierad kommunikation som har gett oss nya möjligheter till att kommunicera. Exempel på sådana sätt att kommunicera är intranät, Internet och e-post ett samlingsbegrepp av dessa tekniska möjligheter är IT (informationsteknologi). Undersökningen bygger på att jag har besökt sex butiker, på västkusten, i en månfilialkedja som har införskaffat sig ett intranät. Jag intervjuade mellan tre till sex respondenter i varje butik för att få en så djup inblick som möjligt i vilka konsekvenser ett intranät kan få för kommunikationen i en mångfilialkedja. Jag har även intervjuat en webbmaster, projektkoordinator och en butikdriftskoordinator för att veta vad ledningen hade för tankar när de införskaffade sig intranätet.</p><p>Uppsatsens syfte är att få en inblick i hur ett intranät fungerar som en kommunikationskanal och om de anställda använder sig av intranätet, samt om alla tar del av den information som finns att tillgå via intranätet eller om de anställda bara struntar i det. Jag kommer även att ta upp att det är viktigt för de anställda att de har tillräckligt med tid för de ska kunna utforska intranätet i sin egen takt. Mitt arbete utgår från den kvalitativa metoden eftersom jag vill gå på djupet i undersökningen och få så personliga svar som möjligt av mina respondenter.</p><p>De dominerande slutsatserna i uppsatsen är vilka de negativa och positiva konsekvenser som finns för kommunikationen i en mångfilialakedja. Detta eftersom intaget av informationen via ett intranät verkligen inte kan nå fram om de anställda inte har den rätta utbildningen för att kunna använda sig utav de funktioner som finns att tillgå via intranätet.</p>

<p>Westinghouse i Västerås består av olika arbetsområden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie är att förstå bristen på förståelse vid förändringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anställda i de olika arbetsområdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förändringsarbetet på Westinghouse i Västerås. Tidigare studier visar på att förändringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot från olika verksamheter inifrån och även utifrån organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förändringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande. Studien presenterar en kvalitativ undersökning.</p><p>Nyckelord: förändring, innovation och kommunikation.</p>

<p>The international company used in this study has their head quarters located in Sweden. This is a ‘born global’ company which means that they are not bound to a home market; instead they use the world as their market. It does not mean they passed over their home market and went global directly, but their main market was not their home market.</p><p>The company is international, present on four continents (Africa, Asia, Europe, and North America), which means it has many different cultures within the organisation to consider. This has also affected how people communicate and understand each other in the organisation.</p><p>The purpose of this thesis is to gain an understanding of how an international company shares and communicate information within their organisation in order to see how the daily communication works. For example the primary data was gathered through phone interviews. 27 interviews were performed with subsidiaries including headquarters from 21 countries. The interviewees had different positions, such as CEO’s, sales assistants, IT-technicians etc.</p><p>The results of the interviews showed different opinions on how the communication within the company functions. These views has been analysed further in order to see what kind of underlying factors that affected their opinions. What was found was a lack of knowledge in English from several of the subsidiaries. It was also found that the company has some underlying behaviours that affect how they communicate and share information. This to some extent could be related to the workload in the company. Another issue raised was that some had difficulties using the organisational software Guda. Therefore, more training could be necessary for the employees that have problems with the software. This issue is closely related to the fact that the IT-department has too much work to do. It can therefore be suggested that if the employees got more training in the company’s software, the IT-department would have less work to do and can focus more on maintenance. More issues and solutions have been discussed in detail in chapters four and five. There are also implications for managers in chapter six, which deals with some of the main issues discussed in chapter four and five.</p>

<p>Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.</p><p>Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap.</p> / <p>This study is a research on the concept of storytelling, I have based my research on the question: How can I use storytelling as a tool in teaching? The research is preformed by study of literature, Internet sites and qualitative interviews with respondents living in a shantytown in South Africa.</p><p>The concluded result is that storytelling is a good tool to use in education. You can by use of storytelling create a more meaningfull education for the students where subjects from the daily life and facts can be mixed and create a coherent message to the listener.</p>

The international company used in this study has their head quarters located in Sweden. This is a ‘born global’ company which means that they are not bound to a home market; instead they use the world as their market. It does not mean they passed over their home market and went global directly, but their main market was not their home market. The company is international, present on four continents (Africa, Asia, Europe, and North America), which means it has many different cultures within the organisation to consider. This has also affected how people communicate and understand each other in the organisation. The purpose of this thesis is to gain an understanding of how an international company shares and communicate information within their organisation in order to see how the daily communication works. For example the primary data was gathered through phone interviews. 27 interviews were performed with subsidiaries including headquarters from 21 countries. The interviewees had different positions, such as CEO’s, sales assistants, IT-technicians etc. The results of the interviews showed different opinions on how the communication within the company functions. These views has been analysed further in order to see what kind of underlying factors that affected their opinions. What was found was a lack of knowledge in English from several of the subsidiaries. It was also found that the company has some underlying behaviours that affect how they communicate and share information. This to some extent could be related to the workload in the company. Another issue raised was that some had difficulties using the organisational software Guda. Therefore, more training could be necessary for the employees that have problems with the software. This issue is closely related to the fact that the IT-department has too much work to do. It can therefore be suggested that if the employees got more training in the company’s software, the IT-department would have less work to do and can focus more on maintenance. More issues and solutions have been discussed in detail in chapters four and five. There are also implications for managers in chapter six, which deals with some of the main issues discussed in chapter four and five.