• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Intrahospitala transporter och patientsäkerhet : En kvalitativ intervjustudie

Eriksson, Tomas, Lundin, Ulrika January 2018 (has links)
Bakgrund: Intrahospitala transporter innebär att lämna tryggheten på intensivvårdsavdelningen och möta farorna i sjukhusets korridorer. Syfte: Denna studie har syftat till att öka förståelsen för patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter genom att belysa effekten av en checklista i ett före-efter förhållande utifrån tre perspektiv, kommunikation mellan professionerna, patientsäkerhet och arbetsflöde. Metod: Intervjuer utfördes på en intensivvårdsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Elo och Kyngäs (2008). De nio informanterna inkluderades från samtliga professioner som använder checklistan. Resultat: Patientsäkerheten har stärkts av att checklistan förbättrar förutsättningarna till dialog mellan intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterska kring patientens tillstånd inför transport. Den har även ökat riskmedvetenheten vid intrahospitala transporter. Slutsats: Studien visar att checklistan fungerat tydliggörande i ansvars- och rollfördelning vid transporter. Brist på resurser utgör det största hindret till att efterleva checklistans höga ambitioner. / Background: The process of intrahospital transports is one of leaving the safety of the intensive care unit and venturing out into the relative danger zone of the hospital corridors. Aim: This study aims to increase the understanding of patient safety and the effects of the use of a checklist from three different perspectives; communication between professions, patient safety and workflow. Method: Interviews were conducted in an intensive care unit situated in a university hospital in the middle of Sweden. The Elo and Kyngäs (2008) method of qualitative content analysis was used to analyse the interviews. The nine participants were from three different professions of the workforce in the ward were included. Results: Patient safety increased using the checklists by improving the possibilities for communication between doctors and nurses about the patient’s condition before transportation. The checklist also increased hazard awareness during intrahospital transports. Conclusion: The study shows that the checklist improves cooperation and division of responsibility during transport. The lack of resources is the main obstacle hindering full implementation of the checklist.
2

Att använda checklista inför vaken patient : operationssjuksköterskans upplevelser

Nagel, Tobias January 2010 (has links)
Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor. Det samlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utifrån sex kategorier som beskrev hur operationssjuksköterskorna upplevde att använda checklistan inför vaken patient; Anpassning, Information, Kommunikation, Obehag, Oro och Säkerhet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde säkerheten i arbetet kring patienten som den viktigaste aspekten med att använda checklista. Samtidigt var man dock tveksam till att använda den inför vaken patient. Detta beskrevs i form av oro för patienten och en egen obehags-känsla. Operationssjuksköterskorna funderade kring möjligheter med förändringar i en sådan situation, exempelvis genom information om checklistan preoperativt, att tala tyst eller vid sidan om patienten. Inga tydliga förslag gavs om hur checklistan skulle anpassas till vaken patient. / Background: The WHO checklist is intended for operating clinics around the world to reduce the number of complications combined with surgery. Studies have shown that the checklist not only does improve patient safety but also contributes to better teamwork and communication between staff. Little is known how the checklist affects non sedated patients undergoing surgery. Aim: The aim of this study was to illustrate how a couple of theatre nurses experience the use of checklist in presents of non sedated patient. Method: The study hade a qualitative approach and semistructured interviews were made involving three theatre nurses. The collected material was analyzed by content analysis. Result: The result was presented six categories describing how the theatre nurses experienced using the checklist in presents of non sedated patient; adjustment, information, communication, anxiety, discomfort, safety. Conclusions: The theatre nurses experienced safety as the most important issue in using the checklist. At the same time they were doubtful to use it in presents of non sedated patients. They described it as a feeling of discomfort and an unpleasant feeling that they felt. The theatre nurses suggested that more preoperative information conserning the checklist and other adjustments could make it easier to use the checklist in front of non sedated patients. However, they gave no specific suggestions how to adjust the checklist to non sedated patients.
3

Förbättrade grundförutsättningar för teamarbete. : -en intervjustudie av ett förbättringsarbete om teamsamverkan inom specialiserad barnsjukvård / Improving the foundation for teamwork within paediatric health care. : - An interview study of a quality improvement work about team collaboration within specialized children health care.

Badu Massaque, Faith January 2021 (has links)
Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn >15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn >15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.

Page generated in 0.1106 seconds