Problemformulering och syfte: The purpose of this study was identifying how generative AI, specifically ChatGPT, has impacted Swedish copywriters since its release in November 2022, up until April 2023. Metod och material: In this qualitative study, individual interviews were conducted with a pool of 8 interviewees. The transcribed interviews were coded, then analyzed through an operationalisation of a wide variety of studies, as well three distinct theoretical models. They were: Diffusions of Innovations theory, Technology Acceptance Model, and Cultural-Historical Activity theory. Huvudresultat: Across the eight interviews, most of the interviewees explained that they had tried, and in many cases integrated ChatGPT into their work. This occurred regardless of how they previously viewed new technology. Many, however, were of the opinion that ChatGPT despite several benefits was a service plagued by a multitude of flaws, rendering it incapable of posing an existential threat to the profession, nor did it provide enough benefits to herald a paradigm shift. Yet, ChatGPT still provided enough value to constitute, in some cases, near daily use. In almost all cases, the organizations in which these copywriters currently worked lacked a cohesive plan to educate their creatives in applying generative AI effectively. Despite some organizations encouraging collaborative learning, a noticeable gap in practice was identified – something that we argue had some noticeable effect on the overall perception and in some cases the user experience of ChatGPT. This study concluded by providing an urgent call for furthering our collective understanding of the impact of generative AI in the field of commercial writing and communications as a whole.

Syftet med avhandling är att på ett övergripande plan studera modernismens förändringspotentialer utifrån ett familjeperspektiv. På den teoretiska nivån är syftet att studera familjen som en mediepedagogisk kontext utifrån ett senmodernistiskt förändringsperspektiv. På en mer specifik nivå studeras familjen empiriskt som en domän för medierade relationer och medierad kommunikation beträffande familjens inre dynamik, samt familjens egen konstruktion av sin representation i förhållande till andra aktörer i samhället via hemsidor på internet. Det finns även ett metodologiskt syfte inbyggt i studien genom ett försök att utveckla ett synsätt som tillåter att se internet som ett epistemologiskt fält - en sorts social offentlighet där även privatheten blir synlig och där relationerna konstrueras och reproduceras. Detta sker utifrån en ansats som tar fasta på kritisk metodologi för att på ett reflekterande sätt kunna fånga den vetenskapliga validiteten utan att kompromissa på att se det oväntade i förändringsprocesserna. Avhandlingens första forskningsfråga kretsar kring familjen och internet. Den handlar om hur ungdomar använder internet hemma och om hur väl deras föräldrar är insatta i detta, t ex hur kunskapsauktoriteten respektive relationsauktoriteten ser ut i hemmen. Frågan ställdes år 2000 till cirka hundra svarspersoner och utifrån denna empiriska explorativa undersökning fortsatte forskningsprocessen mot den andra forskningsfrågan, som i sin tur handlade om hur familjer presenterar och representerar sig själva via "familjesidor" på internet, och om det var möjligt att se "olika typer" av familjer utifrån deras självkonstruerade webbsidor. Genom en webbsidestudie söker man sedan svaret på om det är möjligt att upptäcka hur singelfamiljer, kärnfamiljer och familjer med avlidna barn, s k änglafamiljer, konstruerade sina representationer på nätet samt hur innehållet med speciell inriktning på internet, och i belysningen av begrepp som auktoritet, relation och tradition skilde sig på dessa sidor beroende på vilken "kategori av familj" det handlade om. Den här delen av licentiat thesis består av en diskursstudie, där främst Foucaults begrepp används. Dessa empiriska forskningsfrågor tillsammans med den teoretiska basen försöker att hjälpa oss att förstå en del av modernismens förändringsprocesser. En slutsats är att familjer har blivit reflexiva processer och bör studeras som sådana, medan internet och de nya medierna skapar ett relationsteknologiskt landskap som jag benämner i denna studie "den sociala offentligheten" för att betona skillnaden till Habermas "borgerlig offentlighet" eller den senare synlighetsbaserade offentligheten. De metodologiska funderingarna löper som en röd tråd igenom hela studien och en tredje forskningsfråga handlar således om hur den kritiska samhällsvetenskapliga metodologin kan tillämpas inom mediepedagogik, och då särskilt för internetstudier. Mediepedagogiken är disciplinen som kan hantera mediesamhällets medieinnehåll och medietexter utan att förlora sitt fokus på människor som skapar relationer mellan varandra med hjälp av dessa medier. I denna studie har man lagt tonvikten på familjerna, men kunskaperna kan hjälpa oss även att studera andra sociala fenomen och processer där relationer skapas eller upprätthålls med hjälp av medier och relationsteknologin. / <p>Godkänd; 2004; 20070127 (ysko)</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med studien har varit att identiera och öka förståelsen för de för- och nackdelar som digitala mötesgrupper kan medföra. Detta genom att undersöka hur mammor upplever, använder och engagerar sig i föräldragrupper på Facebook. Studien ämnade även att undersöka vilken betydelse digitala mötesgrupper har för mammor. Till sist avsåg studien att undersöka om användningen av digitala föräldragrupper på Facebook bidrar till att mammor känner en ökad press kring sitt föräldraskap. Frågeställningar:- Hur upplever mammor föräldragrupper på Facebook?- På vilket sätt engagerar sig mammor i föräldragrupper på Facebook? - I vilket syfte använder mammor föräldragrupper på Facebook? Teorier: Uses and Gratication, Impression Management Theory och The Social Identity Theory Metod: För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har åtta individuella intervjuer utförts på kvinnor från sju olika föräldragrupper på Facebook. Materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod och kodades i analysprogrammet NVIVO. Slutsats: Studiens resultat visar att mammornas upplevelser av föräldragrupper på Facebook liknar varandra. Framförallt upplevs grupperna vara en stark gemenskap samt en stor källa till råd. Vidare tyder resultaten på att föräldragrupperna inte bidrar till att mammor känner ökad press i sitt föräldraskap, utan snarare tvärtom. Gruppmedlemmarna upplevs inte heller upprätthålla en ltrerad fasad, utan skildrar snarare föräldraskapet på ett verklighetstroget sätt vilket medför positiva eekter på mödrars välbennande. Trots att engagemanget i grupperna skiljer sig lite åt tycks syftet med föräldragrupperna baseras på samma behov. Syftet med föräldragrupperna tycks således framförallt vara baserat på ett socialt behov samt ett informationsbehov. Nyckelord: Facebook, Föräldraskap, Impression Management, Uses and Gratication, Social Identity Theory

Åtta unga kvinnor (22–28 år) har deltagit i denna kvalitativa undersökning, som belyst ämnet kroppsaktivism och som utförts med e-postintervjuer, samtliga användare av sociala medier. Målet har varit att undersöka unga kvinnors upplevelser av ämnet kroppsaktivism. Syftet med studien har varit att bidra till ökad förståelse kring betydelsen av kroppsaktivism för unga kvinnor. Teoretiska utgångspunkter som använts är ‘den manliga blicken’ –sexualisering av kvinnan, ‘självpresentation’ -framställning av jaget och ‘receptionsteori’ – hur publik tolkar budskap. Uppsatsen har belyst följande forskningsfrågor: 1. Vad är unga kvinnors uppfattning om och inställning till kroppsaktivism? 2. Hur kan unga kvinnors svar tolkas utifrån budskapen som produceras i sociala medier av den kroppsaktivistiska rörelsen? 3. Hur kan unga kvinnors svar tolkas utifrån teorier om sexualiseringen och objektifieringen av kvinnan?Resultatet visar på att begrepp samt gränser inom rörelsen är oklara, majoriteten har positiv inställning till rörelsen, rörelsen har betydelse för samhället i avseende att bryta samhälleliga diskrimineringar, positiva upplevelser till visuellt material som rör ämnet. Rörelsen har även betydelse för individens identitetsskapande och självuppfattning. Resultatet visar likaså att informanternas medielandskap i stort präglas av ‘den manliga blicken’ då kropparna fortfarande är i fokus.

This study focuses on examining if atmospheric environments in online retail may affect consumer behaviour. This paper begins by examining atmospheric environment theories for offline retail in order to get a basic understanding of what it is.  It is qualitative research with semi-structured interviews in order to get a better understanding of how consumers react to atmospheric environments in online retail. The research results indicate that many of the theories for offline retail are also supported for online retail, although having some differences. The main difference this study found is that atmospheric environments in online retail seem to be more important in online retail than offline retail. Consumers weigh each individual stimuli heavier in online retail than in offline retail and thus are more easily affected by it. This study also shows that each individual atmospheric cue for online retail has a large enough effect for any consumer to leave the website if one single cue does not match their expectations. / Denna studie fokuserar på att undersöka om hur atmospheric environments inom online-handeln kan tänkas påverka konsumenternas beteende. Denna uppsats börjar med att undersöka atmosperic environments för offline-detaljhandel för att få en grundläggande förståelse för vad det är. Det är kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur konsumenter reagerar på atmospheric environments i onlinehandeln. Forskningsresultaten indikerar att många av teorierna för offline-detaljhandel också stöds för online-detaljhandel, även om de har vissa skillnader. Den huvudsakliga skillnaden som denna studie fann är att atmospheric environments inom online-detaljhandel verkar vara viktigare för konsumenterna än inom offline-detaljhandel. Konsumenter väger varje enskild stimulans tyngre i onlinehandeln än i offlinehandeln och påverkas därmed lättare av det. Denna studie visar också att varje enskild atmosfärisk cue för online-detaljhandel har tillräckligt stor effekt för att konsumenter ska lämna webbplatsen om en enskild cue inte motsvarar deras förväntningar.