<p>Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att majoriteten av intervjupersonerna uppfattar att deras kompetens utnyttjas till fullo. Uppfattningen av kompetensutnyttjandet är subjektiv och säger inget om hur kompetensutnyttjandet verkligen är. Trots att intervjupersonerna känner en tillfredställelse angående deras kompetensutnyttjande nämns en rad inre och yttre faktorer som visar på motsatsen, så som tandhygienistens egen inställning till hur kompetensen utnyttjas, drivkraften till vidare utveckling inom yrket, övriga personalens inställning till tandhygienistens kompetens, arbetsplatsmiljö och möjligheten till att själv kunna påverka sin arbetssituation. Studien visar också att tandhygienisterna uppfattar att tandhygienistyrket behöver tydliggöras mer och att tandläkarnas kännedom om tandhygienistens behörighet och kompetens behöver förbättras. Förslag till fortsatt forskning är att studera det verkliga kompetensutnyttjandet hos legitimerade tandhygienister och inte bara uppfattningen.</p> / <p>The aim of this study was to examine how the dental hygienist perceive that their formal competence is used in the national dental health service. The study is qualitative and include interviews with ten registered dental hygienists who work in the national dental health service.  The interviews were conducted with the support of an interview guide. The interviews were recorded and lasted approximately 10-20 minutes and were analysed with a qualiative contentanalysis. The result of the study shows that the majority of the participants perceive that their competens is used to its fullest. The experience is subjective and says nothing aboute  the objektive use. Even though the participants felt a satisfaction regarding their competence use, a number of interior and exterior factors show the contrary, such as the own attitude towards how the competence is used, the motive to further development within the profession, the staffs attitude towards the dental hygienist competence, workenviroment and the ability to influence their own worksituation. The study also shows that the dental hygienist perceive that the dental hygienist profession needs to be clarified and the dentists knowledge about the qualification and competence of dental hygienists needs to be improved. Further research regarding the objective competence use needs to be done regarding the dental hygienist profession.</p>

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att majoriteten av intervjupersonerna uppfattar att deras kompetens utnyttjas till fullo. Uppfattningen av kompetensutnyttjandet är subjektiv och säger inget om hur kompetensutnyttjandet verkligen är. Trots att intervjupersonerna känner en tillfredställelse angående deras kompetensutnyttjande nämns en rad inre och yttre faktorer som visar på motsatsen, så som tandhygienistens egen inställning till hur kompetensen utnyttjas, drivkraften till vidare utveckling inom yrket, övriga personalens inställning till tandhygienistens kompetens, arbetsplatsmiljö och möjligheten till att själv kunna påverka sin arbetssituation. Studien visar också att tandhygienisterna uppfattar att tandhygienistyrket behöver tydliggöras mer och att tandläkarnas kännedom om tandhygienistens behörighet och kompetens behöver förbättras. Förslag till fortsatt forskning är att studera det verkliga kompetensutnyttjandet hos legitimerade tandhygienister och inte bara uppfattningen. / The aim of this study was to examine how the dental hygienist perceive that their formal competence is used in the national dental health service. The study is qualitative and include interviews with ten registered dental hygienists who work in the national dental health service.  The interviews were conducted with the support of an interview guide. The interviews were recorded and lasted approximately 10-20 minutes and were analysed with a qualiative contentanalysis. The result of the study shows that the majority of the participants perceive that their competens is used to its fullest. The experience is subjective and says nothing aboute  the objektive use. Even though the participants felt a satisfaction regarding their competence use, a number of interior and exterior factors show the contrary, such as the own attitude towards how the competence is used, the motive to further development within the profession, the staffs attitude towards the dental hygienist competence, workenviroment and the ability to influence their own worksituation. The study also shows that the dental hygienist perceive that the dental hygienist profession needs to be clarified and the dentists knowledge about the qualification and competence of dental hygienists needs to be improved. Further research regarding the objective competence use needs to be done regarding the dental hygienist profession.

I vårdverksamhet för patienter med komplexa vårdbehov är teamarbete en vanlig arbetsform. I forskning om mångprofessionellt teamarbete i vården beskrivs fördelar med organisationsformen, samtidigt som svårigheter påtalas somden mångprofessionella sammansättningen kan medföra. Inom forskningen har man dock i liten utsträckning undersökthuruvida de patientinsatser som görs av mångprofessionella vårdteam verkligen präglas av teamens breda kompetens. Manredovisar heller någon övergripande teoretisk modell som beskriver faktorer betydelsefulla för utfallet av vårdteams arbete ibemärkelsen mångdimensionalitet. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning patientarbetet i mångprofessionella psykiatriska teampräglas av teamets samlade kompetens, samt på vilket sätt de olika professionerna bidrar till grad av mångdimensionalitet ipatientarbetet. Ett syfte har också varit att undersökta vad som kan vara viktiga påverkansfaktorer för utnyttjandet av densamlade kompetensen i psykiatriska team. Två empiriska studier har genomförts. Den första studien syftade till att ge en bild av grad av mångdimensionalitet ipatientarbetet, samt av på vilket sätt de olika professionerna bidrar med sin kompetens. I denna studie observeradesvuxenpsykiatriska teams arbete under behandlingskonferens. Resultatet av observationsstudien visade att de studeradeteamen hade svårigheter att under hela diskussionen belysa patienterna på ett mångsidigt sätt – diskussionen dominerades avdet sociala perspektivet. Till denna dominans av det sociala perspektivet bidrog alla professionerna. Resultatet pekade ävenpå ett underutnyttjande främst av omvårdnadspersonalen men även av kuratorerna under behandlingskonferens. Vidarevisade resultatet att en mycket stor del av diskussionsutrymmet ägnades åt att beskriva patienten och en mycket liten del åtanalys- och beslutsprocessen. Till dominansen av det beskrivande momentet bidrog alla professionerna. Den andra studien syftade till att belysa vad som kan vara viktiga påverkansfaktorer för huruvida patientarbetet ipsykiatriska team får en mångdimensionell prägel. I denna studie intervjuades personal från psykiatrin, och utgångspunkt förintervjuerna var resultatet från observationsstudien. De förklaringar intervjugrupperna lämnade till det sociala perspektivetsdominans och till dominansen av det beskrivande momentet handlade om behov hos medlemmar i psykiatriska team av attkänna sig delaktiga och jämlika, samt av att relationerna i teamet skall vara konfliktfria. Ett underutnyttjande avomvårdnadspersonal samt kuratorer förklarade man med ett hierarkiskt förhållande mellan medlemmar i psykiatriska team. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet av de två studierna pekar mot att relationella aspekter av teamarbetet samt etthierarkiskt förhållande mellan professionerna kan begränsa psykiatriska teams möjlighet till att under behandlingskonferensbelysa patientärenden på ett mångsidigt sätt, samt till fullo utnyttja teamets samlade kompetens. / In the healthcare sector, multi professional teamwork is a common way to organize health care services in areas where thepatients care need is multidimensional. Described in literature are several advantages of the multi professional approach inproducing high quality care. Also shown is that problems might arise from the professional diversity of a team. Research onteamwork in health care settings shows that little is known of whether health care teams make full use of their multiprofessional competence when designing patient care. There is also no overall theoretical framework describing importantfactors influencing the possibilities of a health care teams to make full use of their competence. The aim of this thesis was to investigate how psychiatric teams make use of their multi professional competence indesigning patient care. To meet the aims of this thesis two empirical studies where conducted. The aim of the first study was to investigate to what extent patient care was designed in a multi professional way, an inwhat way the different profession contributed to a multi professional designed care. Multi professional psychiatric teamswhere observed during treatment conference. The results indicate that when discussing patient care, the observed teams to alarge extent did not view the patients in a multidimensional way. The main focus was on the social aspect of patients and thiswas something that all the professions contributed to. The result also showed that when the discussions were viewed as awhole, and during the phase of describing the patient, clinical nurses took part in the discussions to a lesser extent than didthe other professions. Results also showed that the observed teams to very a large extent used the discussions for describingthe patients in relation to analyzing causes of symptoms and deciding interventions. In the second study four group interviews where conducted to investigate what might influence the psychiatric teams'ability to use its multi professional competence when designing patient care. Participating in the interviews where physicians,social workers, clinical nurses and psychologists. To a large extent the explanations suggested for the domination of thesocial perspective concerned relational aspects of team work. The interview groups described team members´ need to feelthat they participate in the discussions and understand what is said, that all team members are considered equal and thatconflicts are avoided. The same kinds of explanations were given for the fact that the observed teams to a large extent usedthe discussions for describing the patients in relation to analyzing causes and deciding interventions. Hierarchy in psychiatricteams was the most frequently used explanation to the fact that clinical nurses took part in the discussions to a lesser extentthan did the other professions. To summarize — the results indicate that relational aspects of team work and a hierarchic situation in psychiatric teamsmight impede on the psychiatric teams’ ability to draw on its multi professional competence.