Abstrakt   En stor del av de cancerpatienter som behandlas i Sverige upplever att de får bristfällig information i samband med sjukdomsbesked och behandling. Tidigare forskning har visat att en majoritet av dessa patienter upplever att de fått för lite information och att de inte förstått informationen de fått.   Syftet med detta projekt är att undersöka om informationsteknik, i form av en applikation, kan bidra till att cancerpatienter kan erhålla personifierad kontextbaserad information av god kvalitet närhelst behov uppstår. Applikationen ska även göra det möjligt för patienten att kunna komma i kontakt med vårdgivaren, via mail, telefon eller röst- och videosamtal.   Att få ett cancerbesked innebär så gott som alltid att den drabbade går in i en traumatisk kris, vars fyra faser i olika grad bland annat innebär begränsningar i förmågan att tillgodogöra sig information. Detta, sammantaget med en ofta mycket krävande behandling, såväl fysiskt som psykiskt, bidrar till att patienten befinner sig i en mycket utsatt situation. Att vara välinformerad om sjukdom och behandling kan bidra till att patienten lättare kan hantera sin situation och till ett bättre psykiskt välbefinnande.   I detta arbete har färdigbehandlade cancerpatienter intervjuats för att utröna vad de anser är viktigt för att cancerpatienter ska känna sig väl informerade och på vilket sätt en applikation skulle kunna bidra till detta. I samtliga intervjuer framkom att deltagarna upplevt att det brast i information i samband med deras sjukdom och behandling. De intervjuade var medvetna om att de fått information under sjukdomstiden men deras upplevelse var att den var inkomplett och framförd vid en tidpunkt då de inte kunde tillgodogöra sig den.   I intervjuerna framkom förslag på innehåll i en tänkt applikation, vilka alla på ett eller annat sätt rörde information. Förslagen sorterades in under sex rubriker vilka sedan blev ingångarna på den tänkta applikationens startsida. En mockup utformades för att visa ett förslag på startsida. / Abstract   Much of cancer patients treated in Sweden feel that they receive inadequate information in connection with disease notification and treatment. Previous research has shown that a majority of these patients feel that they received too little information and they do not understand the information they received.   The purpose of this project is to investigate whether information technology, in the form of an application,  can obtain personalized context-based quality information whenever the need arises. The application should also make it possible for the patient to be able to come in contact with the caregiver, via email, telephone or voice and video calls.   To get a cancer diagnosis usually leads to a traumatic crisis which, in varying degrees, limit the ability to assimilate information. This, together with a very demanding treatment, both physically and mentally, places the patient in a very vulnerable situation. Being well-informed about the disease and treatment may help patients to more easily manage their situation and to improve mental well-being.   In this work, pre-treated cancer patients were interviewed to determine what they feel is important for cancer patients to feel well informed, and the way in which an application could contribute to this. All the interviews showed that participants experienced that there was inadequate information in connection with their disease and treatment. The interviewees were aware that they had received information during their illness but their experience was that it was incomplete and performed at a time when they could not assimilate it.   The interviews revealed proposals on the content of an imaginary application, all in one way or another related to information. The proposals were sorted under six headings which then became the inputs on the intended application's home page. A mockup was designed to demonstrate a proposal on the home page.

Background: Primary Healthcare Centers [PHC] represent the first healthcare contact that patients have, unless they are critically ill or their state is life-threathening. Distric nurse´s work in PHC requires preparedness to meet people in different ages and varying cultural and ethnical backgrounds. This preparedness includes an independent and person-centred workway. The study´s theoretical framework therefore proceeds from person-centred care. Challenging encounters occur in district nurse´s meetings with patients. The concept complex healthcare encounters exists in the competence description of the district nurses and in educational regulatory contexts. Despite of this, there is no general definition of the concept and what it is characterized by. Aim: The aim of this study is to describe district nurse´s experiences of complex healthcare encounters. Method: A qualitative, descriptive, inductive content analysis is used as the analysis method. Six focusgroup-interviews were contucted with nurses and districs nurses working in PHC. Results: District nurse´s experiences of complex healthcare encounters contains to balance unpredictable encounters with predictable organizational terms. This is described as: To meet people with varying lifesituations and To care professionally within organizational conditions. Conclusion: District nurses experience complex healthcare encounters characterized by the coexistence of unpredictable meetings with people and predictable organizational terms. By developing the knowledge about complex healthcare encounters, district nurses can streamline the care simultaneously as the mission of the district nurse can be explicated. / Bakgrund: Vårdcentraler är vårdsökandes första vårdinstans om inte vårdbehovet är akut eller livshotande. Distriktssköterskors arbete på vårdcentraler medför beredskap att möta människor i olika åldrar och med varierande kulturella och etniska bakgrunder. Denna beredskap inrymmer ett självständigt och personcentrerat arbetssätt. Examensarbetets teoretiska referensram utgår därmed från personcentrerad vård. Utmanande vårdsituationer uppstår i distriktssköterskors möten med vårdsökande människor. Begreppet komplexa vårdsituationer förekommer i distriktssköterskors kompetensbeskrivande och utbildningsreglerande dokument. Dock saknas en gemensam bild av vad detta begrepp karaktäriseras av. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv ansats har används som analysmetod. Sex fokusgruppsintervjuer med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på vårdcentral har genomförts. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral innehåller att balansera mellan oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor. Detta beskrivs som: Att möta människor i varierande livssituationer och Att vårda professionellt med givna organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Distriktssköterskorna erfar komplexa vårdsituationer som karaktäriseras av att oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor samexisterar. Genom kunskapsutveckling om komplexa vårdsituationer kan distriktssköterskor effektivisera vården samtidigt som distriktssköterskors uppdrag förtydligas.