The purpose of this thesis is to examine the monetary policy of the Swedish central bank, Riksbanken, from the perspective of the Austrian School of Economics. The thesis starts with a description of the actions of Riksbanken, its objectives of the monetary policy and what tools are used to achieve those objectives. The thesis continues with an analysis of possible consequences for the Swedish business cycles that the monetary policy of Riksbanken may have caused. The theory that is used to answer the research question is Austrian economic theory and primarily Austrian Business Cycle Theory. A review of relevant theory is made, and an examination of relevant macroeconomic factors is produced. The examination shows that the factors have changed over time according to the prediction of the Austrian School of Economics. The Riksbank's monetary policy decisions have been affected by concerns about the household indebtedness. This concern is in line with the warnings of the Austrian school. The Riksbank has, on the other hand, not considered the Austrian schools' fears of malinvestment and artificial boom in its monetary policy decisions. The conclusion of the essay is that the monetary policy of Riksbanken may contribute to strengthening business cycles, according with the perspective of the Austrian School of Economics. If the inflation prognosis’s from Riksbanken would have been correct, they probably had exercised a more aggressive monetary policy, primary by lowering the interest rate. It would have increased the variations of the business cycles trough increasing the gap between the natural interest rate and the market rate. / Syftet med uppsatsen är att granska Riksbankens penningpolitik utifrån den österrikiska skolans synsätt. Uppsatsen redogör för Riksbankens mål för penningpolitiken och vilka verktyg de använder för att uppnå dessa. Granskningen av den förda penningpolitiken genomförs utifrån den österrikiska ekonomiska teorin, främst dess konjunkturcykelteori. En genomgång av denna teori genomförs, och en analys av bakomliggande faktorer utförs. Analysen slår fast att de flesta av de undersökta variablerna har förändrat i linje med vad som kan förväntas enligt den österrikiska teorin. Riksbankens penningpolitiska beslut har påverkats av oron för hushållen skuldsättning. Denna oro ligger i linje med vad österrikiska skolan varnar för. Den österrikiska skolans farhågor för felinvesteringar och konstlad högkonjunktur har Riksbanken däremot inte tagit hänsyn till i sina penningpolitiska beslut. Slutsatsen för uppsatsen blir att Riksbankens penningpolitik kan ha bidragit till att förstärka konjunktursvängningarna. I det fall att Riksbankens inflationsprognoser varit mer träffsäkra, skulle de under större delen av perioden enligt sina egna handlingsregler ha fört en mer aggressiv penningpolitik, främst genom lägre styrränta. Det skulle i så fall stärkt konjunktursvängningarna än mer enligt den österrikiska konjukturcykelteorin.

This thesis aims to investigate to what extent the quantitative easing monetary policy tool, applied by the Riksbank, contributed to abnormal returns at the Swedish stock market during Covid-19. The chosen time period is 2007-2022, including the period before and after the implementation of quantitative easing in Sweden in 2015. Furthermore, the chosen time period includes two crises, the global financial crisis (GFC) and the Covid-19 crisis. Two artificial portfolios are created, one representing a high-risk portfolio and the other representing a low-risk portfolio. The thesis applies the ADL error correction model to estimate a potential relationship amongst QE and the returns for each of the computed portfolios. Results show a short-run relationship for both the high-risk and the low-risk portfolio. From the long-run perspective, there is only a relationship found concerning the high-risk portfolio. A modified CAPM-model is used as an interpretation when calculating abnormal returns, where the growth rate of industrial production reflects the expected return. Results show the presence of QE and abnormal returns for both portfolios during the time period of Covid-19, 2020-2022. / Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning Riksbankens kvantitativa lättnader bidrog till abnorm avkastning på den svenska aktiemarknaden under Covid-19. Den valdat idsperioden är 2007 – 2022, vilket inkluderar perioden före och efter genomförandet av kvantitativa lättnader i Sverige. Vidare inkluderar den valda tidsperioden två kriser, den globala finanskrisen samt Covid-19-krisen. Två artificiella portföljer konstrueras, där en representerar en högriskportfölj och den andra representerar en lågriskportfölj. Studien tillämpar en ADL error correction modell för att undersöka huruvida det existerar ett samband mellan kvantitativa lättnader och avkastningen för var och en av portföljerna. Resultaten visar ett kortsiktigt förhållande för både högrisk- och lågriskportföljen. Ur det långsiktiga perspektivet hittades endast ett samband för högriskportföljen. En modifierad CAPM-modell används vid beräkning av abnorm avkastning, där variabeln för den industriella produktionstillväxten reflekterar den förväntade avkastningen. Resultaten visar förekomsten av abnorm avkastning i samband de kvantitativa lättnader som genomfördes under Covid-19 för båda portföljerna under tidsperioden 2020–2022.