Den svenska ekonomin kännetecknades flera år till följd av låga räntenivåer, stabil inflation och god ekonomisk tillväxt. Under denna period var extern finansiering både lättillgänglig och förenad med låg kapitalkostnad, vilket bidrog till ökad belåning och stigande fastighetspriser. På grund av flera faktorer steg inflationen i Sverige, och Riksbanken genomförde en åtstramande penningpolitik för att få bukt på den höga inflationsnivån. Det skiftande ekonomiska förhållandet resulterade i högre finansieringskostnader och nedgående fastighetspriser. För att navigera under skiftande ekonomiska förhållanden behöver kommersiella fastighetsföretag upprätta strategier och policyer inom förvärv och finansiering. Studiens syftar till att skapa en förståelse för hur kommersiella fastighetsföretag anpassar sina strategier och beslut under skiftande ekonomiska förhållanden, samt synliggöra viktiga faktorer att ta i beaktande gällande långsiktig lönsamhet. För att initialt besvara studiens två forskningsfrågor, upprättades ett teoretiskt ramverk baserat på fyra teorier; Market timing theory, Teori om dynamiska förmågor, Causation and Effectuation theory, samt Pecking order theory. Metodvalet baserades på en kvalitativ forskningsdesign, där studien utgick från en induktiv forskningsansats med inslag av deduktiv. Urvalet riktades mot svenska kommersiella fastighetsföretag med skillnader i ägarstruktur, operativ val av placering, och huvudsakligt segment. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer, vilket avser studiens empiriska data. Empirin härleddes av en innehållsanalys, där respondenternas åsikter och handlingar lyftes fram. Under analysen upprättas ett utvecklat ramverk baserat på empirin i förhållandet till teorierna. Studien visar att kommersiella fastighetsföretag strategiska och beslutsfattande anpassningar under skiftande ekonomiska förhållanden skiljer sig åt. Ägarstrukturen, val av operativ placering, och huvudsakligt segment har identifierats som de främsta skillnaderna mellan kommersiella fastighetsföretagens val av strategier. Fastighetsföretagen upprättar strategier inom förvärv, byggnation och finansiering, vilka antingen varar över konjunkturcykler eller en mer adaptiv strategi efter det aktuella marknadsförhållandet. Gällande långsiktig lönsamhet beaktar de medverkande fastighetsföretagen detta liknande.

Antalet genomförda företagsförvärv på aktiemarknaden har ökat genom åren. Företagsförvärv ämnar till att skapa tillväxt och konkurrenskraftighet genom synergier, ökning av marknadsandelar eller via diversifiering. Syftet med studien är att beskriva hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av ett företagsförvärv, samt om det finns något samband mellan marknadens reaktion, konjunktur och förvärvsstrategi. Studien undersöker marknadsreaktionen vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv för börsnoterade företag på den svenska marknaden under perioden 2010 till 2020. Studien utgår från arbitrageteorin, den effektiva marknadshypotesen, signaleringsteorin och ekonomisk psykologi. Relevanta studier för ämnet lyfts också fram. Studien har tillämpat en kvantitativ statistisk eventstudie som huvudmetodik för att analysera marknadsreaktionen vid förvärvstillkännagivande. För att förklara eventstudiens resultat genomfördes en multipel linjär regressionsanalys, vilken undersökte sambandet mellan marknadens reaktion, konjunktur och förvärvsstrategi. Resultatet från eventstudien visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen var högst på eventdagen men genomsnittligt nära noll. För majoriteten av förvärvstillkännagivandena gick det inte att påvisa någon signifikant skillnad i abnormal avkastning. Studien visade att marknaden inte reagerade kraftigare än vad som var förväntat. Vidare visade regressionsanalysen att varken konjunktur eller förvärvsstrategi hade någon signifikant påverkan på abnormal avkastning. Det betyder således att marknadens reaktion inte påverkades av varken rådande konjunktur eller vilken förvärvsstrategi bolaget hade. / The number of completed acquisitions on the stock market has increased over the years. Acquisitions aim to create growth and competitiveness through synergies, increase market shares or through diversification. The purpose of this study is to describe how the market reacts when announcing an acquisition, and whether there is any relation between the market reaction, the economic cycle and the acquisition strategy. This study examines the market reaction when announcing an acquisition, for listed companies on the Swedish stock market during the period 2010 to 2020. This study is based on the arbitrage theory, the effective market hypothesis, the signaling theory, behavioral finance and other relevant studies. This study has applied a quantitative statistical event study as the main methodology to analyz the market reaction when announcing an acquisition. A multiple linear regression analysis was performed, which examined the relationship between the market reaction, the economic cycle and the acquisition strategy. The results from the event study showed that the average abnormal return was greatest on the event day but on average close to zero. For the majority of the acquisition announcements, it was not possible to determine any significant differences in abnormal returns. This study revealed that the market did not react more deviating than expected. Furthermore, the regression analysis indicated that neither the economic cycle nor the acquisition strategy had any significant effect on abnormal returns. Which means that the market reaction was not affected by neither the current economic situation or the companies acquisition strategy.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

Under  ekonomiska  konjunkturcykler  är  sambandet  mellan  grundläggande makroekonomiska variabler och aktiemarknadens avkastning högst intressant att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur aktiepriser på den svenska- och amerikanska aktiemarknaden påverkas av relevanta makroekonomiska faktorer under tidsperioden 1970–2021. Genom ko-integrationstest, Vector Error Correction modeller och kausalitetstest på årsdata finner vi signifikanta resultat för att den svenska aktiemarknaden divergerar från jämvikt av en chock i penningmängd. För den amerikanska aktiemarknaden finner vi fler signifikanta resultat och att en chock i statsskulden skapar en divergerande effekt i fjärde laggen men en konvergerande effekt i andra. För att fördjupa undersökningen genomförs en bivariat analys för att undersöka hur aktiepriser påverkas av BNP som en indikation på ekonomisk tillväxt och även hur aktiepriser påverkas av lång och kort ränta som en konjunkturindikator. Resultaten varierar för Sverige och USA. Det kausala sambandet mellan aktiepris och BNP visar att aktiepris påverkar BNP för Sverige. För USA finner vi däremot inga signifikanta resultat gällande det kausala sambandet. För sambandet mellan amerikanskt aktiepris mot kort och lång ränta så visade det sig att kort ränta orkar divergens mot jämvikt för aktiemarknaden. För Sverige påvisade resultaten att kort ränta orsakar konvergens och lång ränta divergens vid en chock i aktiemarknaden. / During economic cycles, the relationship between fundamental macroeconomic variables and stock market returns is highly interesting to examine. The purpose of this thesis is to investigate how share prices in the Swedish and American stock markets are affected by relevant macroeconomic factors during the period 1970–2021. Through co-integration tests, Vector Error Correction models and causality tests on annual data, we find significant results for the Swedish stock market to diverge from equilibrium by a shock in the money supply. For the US stock market, we find more significant variables and a result that a shock in the central government debt creates a divergent effect in the fourth layer but a converging effect in the second. To deepen the survey, a bivariate analysis is carried out to examine how share prices are affected by GDP as an indication of economic growth and how share prices are affected by long-term and short-term interest rates as a business cycle indicator. The results vary for Sweden and the USA. The causal relationship between share price and GDP shows that share price affects GDP for Sweden. For the United States, however, we find no significant results regarding the causal relationship. For the relationship between the US share price against short and long interest rates, it turned out that short interest rates can withstand divergence towards equilibrium for the stock market. For Sweden, the results showed that short-term interest rates cause convergence and long-term interest rate divergence in the event of a shock in the stock market.