Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen. / The purpose of this study was to understand the meaning and use of the subject craft inthe Swedish compulsory school seen through about the subject.The study is based on the following question:· What sort of knowledge does craft lead to according to the pupils?· What meaning and use does craft have according to the pupils?The first part of the literature section is about the creation, history and development ofthe craft subject until the curriculum of today. The conception of knowledge is dealtwith through the curriculum, philosophy of Aristoteles and the sociocultural theory ofVygotskij.The second part of the literature section is about the competences of craft. They are thepedagogical process, body and communicative competences and entrepreneuriallearning.Diary notes from pupils and observations in the classroom are the empirical method inthe study. The craft competences the pupils wrote about and I also saw in myobservations were entrepreneurial, bodily and communicative and process competences.A sense of joy is also characteristic of the subject.The result shows that the meaning and use the pupils see in the subject are its characterof concretion, commitment and participation.In the discussion the literature and the result are connected whit reflections. A questionthis study contributed to is if and how the aesthetic subjects can be used as a startingpoint in the theoretical subjects. The result of the study shows that there are severalbenefits in the craft subject that should be used in other subjects to improve the results.

<p>Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen.</p> / <p>The purpose of this study was to understand the meaning and use of the subject craft inthe Swedish compulsory school seen through about the subject.The study is based on the following question:· What sort of knowledge does craft lead to according to the pupils?· What meaning and use does craft have according to the pupils?The first part of the literature section is about the creation, history and development ofthe craft subject until the curriculum of today. The conception of knowledge is dealtwith through the curriculum, philosophy of Aristoteles and the sociocultural theory ofVygotskij.The second part of the literature section is about the competences of craft. They are thepedagogical process, body and communicative competences and entrepreneuriallearning.Diary notes from pupils and observations in the classroom are the empirical method inthe study. The craft competences the pupils wrote about and I also saw in myobservations were entrepreneurial, bodily and communicative and process competences.A sense of joy is also characteristic of the subject.The result shows that the meaning and use the pupils see in the subject are its characterof concretion, commitment and participation.In the discussion the literature and the result are connected whit reflections. A questionthis study contributed to is if and how the aesthetic subjects can be used as a startingpoint in the theoretical subjects. The result of the study shows that there are severalbenefits in the craft subject that should be used in other subjects to improve the results.</p>