Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska addera och subtrahera bråk med gemensam nämnare samt hur lärare kan undervisa inom detta område i grundskolans tidigare år. Studien har utgått från en systematisk litteraturstudie, där data har samlats in genom vetenskapliga artiklar och avhandlingar utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Resultatet av studien synliggör flertalet svårigheter elever möter vid beräkning av bråk med gemensam nämnare samt hur läraren kan undervisa inom området. Vid analys av resultatet har studien använts sig utav Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). Utifrån resultatet har studien kommit fram till att det finns svårigheter hos elever när de ska addera och subtrahera bråk med gemensam nämnare. Det kan exempelvis handla om att eleverna inte har uppmärksammat den nya räkneregeln som gäller vid beräkning av bråk med addition och subtraktion. Resultatet visar även att lärare kan använda sig av laborativa material i undervisningen för att ge eleverna förståelse för tal i bråkform. Den här studien kan gynna professionen genom att belysa vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska beräkna bråk med gemensam nämnare. Studien presenterar även hur lärare kan undervisa för att undvika dessa svårigheter samt hur de kan hjälpa eleverna att komma ur svårigheterna.

Analoga läromedel används av många lärare, men hur påverkas elevernas förståelse gällande addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare beroende på vilket val av analogt läromedel lärare arbetar med? Genom en empirisk undersökning kommer två analoga läromedel granskas med syfte att undersöka hur utvalda uppgifter kan skapa förståelse hos elever vid beräkning av det matematiska området. Syftet är även att tydliggöra hur val mellan dessa läromedel skulle kunna påverka elevernas förståelse för det matematiska området. Vid analys av resultatet har studien använt sig av Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). När urval av läromedel samt uppgifter genomfördes användes metoden strategiskt urval (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens resultat påvisar att läromedelsuppgifterna berör majoriteten av nivåerna i Heddens teori (1986), vilket i sin tur avgör huruvida eleverna får förståelse för det matematiska området. I studien fastslås det att eleverna bör få arbeta från den konkreta- till den abstrakta nivån med en systematisk progressionsprocess för ett optimalt lärande inom det matematiska området. Detta resultat skulle kunna värdesättas av lärare när de står inför val av undervisningsmetoder.