I en alltmer digital värld där IT genomsyrar de flesta verksamheter blir även IT-projekten fler. För att följa den digitala utvecklingen som sker i en allt högre takt måste organisationer hela tiden utvecklas för att inte hamna på efterkälken i digitaliseringens tid. Trots att väldigt många IT-projekt genomförs löpande av organisationer, är det alltför många som misslyckas. Det är inte bara en ekonomisk förlust när ett IT-projekt misslyckas, det är även personalresurser och tid som har gått till spillo för att genomföra projektet. För att undvika att det går så långt att hela projektet måste överges så krävs att det eftersöks tidiga varningssignaler för att vända små motgångar till framgång. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är därför att identifiera tidiga varningssignaler till att IT-projekt är i fara att misslyckas, samt redogöra för framgångsrika tillvägagångssätt att åtgärda problemområdena, något som uppnås genom att fem kvalitativa intervjuer har genomförts med personer i olika projektroller inom göteborgsregionen. De viktigaste slutsatserna från uppsatsen är: • God kommunikation från start är grundläggande • Ett större fokus på individer och relationer • Vikten av en engagerad och stödjande ledning • Hanterbara, tydligt avgränsade projekt

Den här studien är en systematisk litteraturstudie med inriktning årskurs 1–3. Syftet är att granska vilka svårigheter elever kan uppleva när de arbetar med ekvationer i matematik. Studien syftar även att undersöka var i arbetet med ekvationer som elever stöter på svårigheter när de går från ett konkret till ett abstrakt arbetssätt. För att svara på studiens frågeställningar har 17 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Till hjälp har Heddens (1986) teori om att gå från en konkret representation till en abstrakt representation använts. Genom resultatet har flertalet svårigheter som elever kan uppleva framkommit. Till exempel förståelsen för likhetstecknet samt tecken och symboler för okända tal. I studiens diskussion redogörs för hur viktigt lärarens roll i undervisningen är för att eleverna inte ska möta dessa svårigheter.

Analoga läromedel används av många lärare, men hur påverkas elevernas förståelse gällande addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare beroende på vilket val av analogt läromedel lärare arbetar med? Genom en empirisk undersökning kommer två analoga läromedel granskas med syfte att undersöka hur utvalda uppgifter kan skapa förståelse hos elever vid beräkning av det matematiska området. Syftet är även att tydliggöra hur val mellan dessa läromedel skulle kunna påverka elevernas förståelse för det matematiska området. Vid analys av resultatet har studien använt sig av Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). När urval av läromedel samt uppgifter genomfördes användes metoden strategiskt urval (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens resultat påvisar att läromedelsuppgifterna berör majoriteten av nivåerna i Heddens teori (1986), vilket i sin tur avgör huruvida eleverna får förståelse för det matematiska området. I studien fastslås det att eleverna bör få arbeta från den konkreta- till den abstrakta nivån med en systematisk progressionsprocess för ett optimalt lärande inom det matematiska området. Detta resultat skulle kunna värdesättas av lärare när de står inför val av undervisningsmetoder.