This thesis examines the approach and attitude towards restrictions on internet distribution in distribution systems under EU competition law. When the Regulation 330/2010 and the Vertical Guidelines entered into force in 2010 a new level of guidance was given by the Commission on internet distribution. The Vertical Guidelines made an important contribution with its detailed rules but did also leave some questions. In the case C-439/09, Pierre Fabre Dermo-Cosmétique which came in the late 2011 the COJ gave its first preliminary ruling concerning internet distribution and two of those questions are addressed and examined in this thesis. The Vertical Guidelines state that distributors are generally free to use internet for sale and marketing purposes and the first question regards the scope of objective justifications for restricting internet distribution. The thesis shows that the Commission has taken a quite restrictive approach on restrictions on internet distribution which has, at least partly, been confirmed by the COJ. It is however possible to objectively justify restrictions with reference to foremost health and safety but also due to technically advanced and high quality products. The second question concerns the double presumption rule mentioned in the Vertical Guidelines stating that an agreement containing a hardcore restriction is presumed to infringe Art 101(1) in the TFEU by not being exempted by Regulation 330/2010 and to not fulfill the criteria in Art 101(3) in the TFEU for being individually exempted. The examination of the rule and the analyze of case law gives that the COJ does not seem to take the presumption rule into consideration in regard of internet distribution. The conclusion is however that; restrictions together with any other directly or indirectly outright bans on internet distribution must be carefully constructed and performed. / Competition law, Hardcore restrictions, Objective justifications, Internet distribution, Selective distribution, Exclusive distribution, Regulation 330/2010, Double negative presumption

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Fri rörlighet av transporttjänster begränsas genom artiklarna 90-100 FEUF. Syftet med att begränsa transporttjänster är att förhindra att konkurrensen snedvrids på den inre transport- marknaden. Cabotagetrafik reglerades tidigare genom fyra förordningar och ett direktiv, men regleras sedan oktober år 2009 genom väg- och yrkestrafikförordningen. Reglerna i väg- och yrkestrafikförordningen, som är tvingande för yrkeschaufförer på EU:s inre marknad, syftar likt de äldre reglerna till att successivt harmonisera transporttjänster på den inre marknaden. Till skillnad mot de äldre reglerna, ska väg- och yrkestrafikförordningen innehålla enhetliga och tydliga regler som bättre verkar för EU:s transportpolitiska mål. Efter att väg- och yr- kestrafikförordningen blev gällande rätt, har transportföretagare i Sverige protesterat mot en ökad cabotagetrafik på den svenska transportmarknaden. Transportföretagarna menar att detta har bidragit till att konkurrensen ökat på den svenska marknaden, vilket påverkat deras transportverksamheter negativt. Härvid menar transportörerna att utländska transportörer, med en lägre kostnadsnivå i verksamheten, erbjuder lägre priserna på sina tjänster än svenska transportörer. Svenska transportörer anser att detta leder till prisdumpning av transporttjänster på den svenska transportmarknaden, vilket påverkar de svenska transportföretagens ekonomi och lönsamhet negativt. Kommissionen presenterade år 2013 en rapport över cabotagetrafi- kens utveckling på EU:s inre marknad som innehåller uppgifter om att cabotagetrafiken har ökat, men inte bidragit till att konkurrensen på den inre transportmarknaden snedvridits. I rapporten konstaterar kommissionen att nedgången som transportsektorn i Europa, däribland Sverige, upplever är sviter efter den ekonomiska krisen. Sverige har genom sitt medlemskap i EU förpliktelser som innebär att Sverige måste tillämpa väg- och yrkestrafikförordningen i enlighet med principen om direkt effekt. Vidare ska Sverige med anledning av cabotagereg- lerna, införa effektiva sanktioner och utföra kontroller av aktörer som omfattas av reglerna. Uppsatsen behandlar väg- och yrkestrafikförordningen och framhäver potentiella brister och risker med cabotagereglerna. Vidare utreder uppsatsen huruvida förordningarna, verkar för EU:s transportpolitiska mål, samt hur svensk lagstiftare förhåller sig till cabotagereglerna.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning. Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning. Ett parallellt marknadsuppträdande kan ha många grunder, men det kan också indikera att en samordning föreligger. Det parallella uppträdandet i sig är inte förbjudet, förutom när det grundar sig i ett samordnat förfarande. Det är dock inte alltid enkelt att fastställa när så är fallet och det är vad uppsatsen undersöker. Ur den EU-rättsliga praxisen framkommer tre kumulativa rekvisit som slår fast när ett samordnat förfarande anses föreligga. En allmängiltig rättsvetenskaplig princip är att den som påstår någonting också ska styrka detta. Samma princip gäller i lagstiftningenom konkurrensbegränsande samarbeten, där dock viss oklarhet råder kring bevisbördans placering. Uppsatsen försöker fastställa när bevisbördan förflyttas från den som påstår att en överträdelse skett (ofta en konkurrensvårdande myndighet) till företagen. Det som framkommer är att det finns tre olika presumtionsregler för bevisbördans placering. Två av dessa rör samordnade förfaranden medan en rör avtal. Dessa presumtionsregler föreskriver när bevisbördan hamnar hos företagen och vad dessa då måste bevisa. Till sist undersöks tre stora, svenska kartellmål. Syftet med framställningen är att undersöka hur det svenska rättsväsendet följer och tolkar det som framkommit i EU-rätten. Det ska råda full konvergens mellan de materiella reglerna. Marknadsdomstolen (MD) uttalar i ett av målen att de EU-rättsliga processrättsliga reglerna är vägledande men att dessa måste följas för en enhetlig tillämpning av den materiella lagstiftningen. MD väljer att tolka och använda sig av EU-rätten i samtliga undersökta rättsfall, vissa brister kan dock skådas och nya frågeställningar uppkommer. / The aim of competition law is to support competition between operators. An effective competition will contribute to a better use of recourses in society, while an inadequate competition leads to unnecessarily big costs. Since Sweden joined the European Union (EU) in 1995 the country has got a double competition law. The EU-law is not only indicative but also binding when it comes to the material part. A fundamental part of the competition law is the prohibition of restrictive cooperation. This part of the law is regulated in the Swedish Competition Act Chapter 2, Article 1 and in article 101.1 of the Lisbon Treaty. Such a restrictive cooperation means that two or more companies get together and for instance agree over prices or market sharing. The essay aims to investigate some problems that come up at the application of the law. Parallel conduct can have many reasons, but it can also indicate a concerted practice. The parallel behavior in itself is not improperly, it is only forbidden when it occurs because of a concerted practice. However, it is not always easy to detect this, and that is what the essay aims to investigate. As a result the essay finds that there are three cumulative requirements which state when a concerted practice is at hand. A universal principle is the principle that tells us that the one who states something also has to prove that statement. This is current also in the competition law, thought here is some confusion about the placement of the burden of proof. The essay wants to find out when the burden of proof is moved from the part which states that there is a law violation over to the companies. It is found that there are three different presumption rules that tell us when the companies get the burden of proof and what they then have to prove. Two of those rules concern concerted practice while one concerns agreements. At last three important Swedish cartel cases will be investigated. The aim is to find out how the Swedish judicial system monitors and interprets the EU-law. There is to be full convergence between the material laws. Marknadsdomstolen (MD) declares in one of the cases that even the procedural EU-law has to be followed, because otherwise also the material part would differ. MD makes use of the EU-law in all the investigated cases, however some gaps can be found and new issues arise.

De konkurrensrättsliga reglerna finns till för att skydda både konsumenter och företag mot bland annat förbjudna avtal som påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. EUkommissionen granskar företagskoncentrationer och kan förbjuda sammanslagningar av företag, om de strider mot EU:s konkurrensregler. En marknad som växer i hela världen är internet, där finns produktmarknaden sociala medier, där bland annat företagen Facebook och WhatsApp agerar. Företaget Facebook fick i oktober 2014 ett godkännande av EUkommissionen att köpa upp kommunikationsappen WhatsApp. I denna uppsats har författarna granskat EU-kommissionens bedömning av uppköpet, och även undersökt vilken relevans produktmarknaden har vid bedömning av företagskoncentrationer. Författarna har även undersökt vilken betydelse storleken har för en företagskoncentration vid bedömning av huruvida den är att anse som konkurrensbegränsande. Facebooks uppköp ansågs inte strida mot EU:s konkurrensregler och EU-kommissionen bedömde att uppköpet skulle godkännas på den grunden att produktmarknaderna är olika dvs. att företagen tillhandahåller olika tjänster. När EU-kommissionen granskar företagskoncentrationer tas hänsyn till vilka produktmarknader företagen agerar på. Dock har produktmarknaden endast betydelse om företagen som sammanslås saknar konkurrenter. Det är inte storleken på företagskoncentrationerna som är av största relevans vid bedömning från EU-kommissionen, utan det är den relevanta marknaden som har betydelse och som undersöks i varje enskilt fall. Inom den relevanta marknaden finns en produktmarknad och en geografisk marknad