Syftet med den här studien är att undersöka de språkliga svårigheter som fyra spansktalande personer från samma familj möter när de lär sig svenska som ett andraspråk och att se om de vuxnas språkbruk skiljer sig från barnens. Undersökningen omfattas av fem språkliga aspekter. För att uppnå detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med var och en i familjen där alla har fått berätta om sig själva och svara på personliga frågor. Mitt resultat visar att aspekterna tillämpning av inversionsregeln, placering av negation, uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster är svåra för samtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser från det spanska språket och att negativ transfer är vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekter jämfört med de syntaktiska. Skillnader mellan de vuxnas språkbruk och barnens förekommer. Barnen klarar de fonetiska aspekterna något bättre än de vuxna. Slutsatsen är att samtliga informanter måste ta sig genom samma språkliga svårigheter, men barnen klarar av de fonetiska aspekterna bättre än de vuxna. Vid de syntaktiska svårigheterna letar informanterna efter ett system vilket gör att transfer förekommer i mindre utsträckning än vid de fonetiska aspekterna.

Grannspråksförståelsen mellan danska och svenska har i flera undersökningar visat sig vara asymmetrisk vad hörförståelsen beträffar. En anledning till denna asymmetri förmodas vara ljudförändringar i danskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur drag som försvagningar och assimilationer i danska språket påverkar svenskars uppfattning och förståelse av talad danska. Detta undersöks genom ett experiment, där jag testar svenska gymnasieelevers uppfattning och förståelse av åtta utvalda försvagningar och assimilationer. 40 personer deltog i experimentet varav materialet från sju personer sorterades bort. Slutsatsen är att sex av de undersökta dragen påverkar informanternas uppfattning av de undersökta orden negativt. Det var fler informanter som uppfattade de undersökta dragen korrekt, än det var som förstod orden. Detta tyder på att det är mer än just de undersökta dragen som påverkar informanternas uppfattning och förståelse av orden. Antalet testade ord för varje drag är dock för lågt för att säga något om hur de undersökta försvagningar och assimilationer påverkar svenskars uppfattning generellt.