The essay opens with a discussion of the terms Storia and Storie and their English equivalents History and Story/Stories.  As a migrant artist I explore, transform and translate Andean – and other ancient – myths, legends and rituals into contemporary pieces of art, for which Storia and Storie are fundamental. Aiming to critically engage with and to contextualize my own practice, I introduce several historical examples of artists who have used pictorial narrations. This essay is part of my personal contextualisation process and seeks to capture the multi-layered components of some historic paintings such as Bellini's Miracle of the Cross  (1500) and Turner's Slave Ship (1840). Finally, the essay reflects on the concept of 'protrusion'. Originating from the language of conservation science, the idea of protrusion is here applied to the discussion of migration and art. On the presumption that art is a reflection of cultural heritage and traditions, pieces of art can symbolically recapture past people’s forms of thought and re-embody their emotions as individual and collective memories.

Essän är en mind-map av konstverket I see no God up here (2018)

Min essä är en mind-map av konstverket, I see no God up here (2018)

No description available.

<p>2018-03-14</p>

No description available.

No description available.

<p>2017-01-12</p>

Syftet med vårt examensarbete är att öka kunskapen om den muntliga framställningens plats i undervisningen.   Med utgångspunkt i syftet har vi sökt svar på följande frågeställningar:   <ul type="disc">Hur stärker de medverkande lärarna elevernas förmåga att tala inför en större grupp åhörare? Hur skiljer sig arbetet med muntlig framställning i de olika årskurserna; finns det en tydlig progression? Skiljer sig elevernas och lärarnas respektive uppfattning om elevernas upplevelse av muntlig framställning åt?   Resultatet baseras på observationer i sex klasser i tre årskurser samt intervjuer av fokusgrupper med elever och individuella lärarintervjuer i de medverkande klasserna. Genom observationerna har vi sett hur eleverna uppträder under en muntlig framställning och via intervjuerna har vi fått svar på hur lärare och elever ser på arbetet inom området.   Lärarna anser att det är viktigt att tidigt träna eleverna i muntlig framställning och samtliga tränar barnen aktivt i att våga tala inför varandra. Däremot upplever flera av lärarna att de mer frekvent borde träna eleverna i den betydelse vi menar: en kommunikativ aktivitet där språk, tanke, kropp och handling samspelar med varandra inför en grupp åhörare.   En tydlig progression är svår att se bortsett från innehållet som blir mer avancerat i årskurs 2 och 3 jämfört med årskurs 1. Lärarna börjar att göra eleverna medvetna om vikten av ögonkontakt och att få kontakt med åhörarna i årskurs 2 och 3. De elever som vi har intervjuat hade likvärdiga upplevelser av den muntliga framställningen. Ingen av dem upplevde det som väldigt obekvämt att tala framför klasskamraterna men de flesta medgav att de kände sig mer bekväma att tala om de fick sitta i sina bänkar.

No description available.