Växelvis möter vi Liv, som lever på 2000-talet och Hedvig, som lever på 1940-talet, under några omvälvande veckor i deras liv, nämligen under den tid då de blir samt förstår att de har blivit gravida.   Hedvig är så pass ung (17 år) och en graviditet (särskilt på hennes tid) ses som opassande. Barnets far Anton är bra och kärleksfull, men Hedvig kan inte se hur hennes föräldrar någonsin ska kunna acceptera hennes belägenhet. Desillusionerad och rädd reser hon därför på eget bevåg från sin Hälsingeort till Stockholm för att ta bort barnet. I sista stund ångrar hon sig. Hon föder en dotter, men lämnar bort henne. Därefter blir det ett tidshopp till dess att Hedvig har blivit äldre och hennes dotter Cecilia föder Liv.   Liv har andra problem. Hon är vuxen och lever tillsammans med Samuel, en fri konstnärssjäl, som inte har landat i sitt vuxenskap. När Liv oplanerat blir gravid vill hon inget hellre än att de båda ska bli ett ”vi” och tillsammans bilda familj, men hon möter hos honom motstånd och ovilja att binda sig på detta sätt. Hennes känslor inför situationen är komplexa – å ena sidan längtar hon efter barnet samt treenigheten, å andra sidan beundrar hon delvis Samuel för hans okonventionella och fria sida. Hon är rädd att förlora honom om hon pressar honom för hårt.   De båda berättelserna hänger samman. Hedvig är Livs mormor. Den unga kvinnans beslut att inte genomföra aborten är alltså själva förutsättningen för Livs hela existens. De båda kvinnorna är också sammanbundna via den sjal Hedvig virkar under sin graviditet, den sjal som nu Liv har i sin ägo och som får en symbolisk betydelse för henne under hennes egen graviditet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This qualitative study, which is based on the sociocultural perspective as a theory, has the aim to investigate how music students attending a Swedish folk high school talk about their own music creation. The study is based on three main concepts. The first and second, emotions and feelings, explores how the students talks about these two concepts as a part of their music creation while the third concept focus are how the students talks about their music creation process. The method consists of loosely structured interviews with four music students on the selected folk high school. The results present that the music studying informants have very equal thoughts and opinion about their own music creation. The categories that is formed are feelings, process, childhood and language and deadlines. In the discussion chapter the results are compared to previous research. Lastly several suggestions to further research is presented.

No description available.

The aim of this study is to investigate how some preschool teachers and teachers at the lower and middle level talk about the impact of speech and language impairments on pupils' knowledge development and education. Qualitative interviews with a preschool teacher in preschool, a preschool teacher in preschool class, two class teachers in grades 1-3 and two class teachers in grades 4-6 were conducted. A sociocultural perspective on language and learning, together with previous research and literature on the subject, was used to analyze, interpret and compile the collected data.The results of the study show that preschool teachers and teachers have a lot of experience of children and students with speech and language difficulties, and that they have different experiences regarding information transfer between school levels. Most of the experiences and adaptations that the participants talk about is about expressive speech and language difficulties. The preschool teachers and teachers speak little about impressive difficulties and key concepts for the subject. All participants see the need for further knowledge of the subject. One conclusion of the study is that there is a need for increased knowledge of preschool teachers and teachers regarding children and learners with speech and language difficulties.

KOMPRESSION Upplevelse i Kompression. Känslan av en sammanpressning. Det känns nära, men känns det för nära? Vart går gränsen? Kroppslig närhet, omsluten av massa. Tillit, trygghet, lugn. Påtvingad, obehag, stress. Situation och rum. Kontroll? Andra människor är vår rädsla, men också vår trygghet. Vårt offentliga rum, min kropp.

<p>2018-03-13</p>