No description available.

Ska flerspråkiga elever läsa ytterligare språk i skolan? Eftersom det inte finns någrarekommendationer i den svenska skolan angående flerspråkiga elever i moderna språkhar det i uppsatsen undersöks frågan om ämnet erbjuder möjligheter till språkligutveckling för flerspråkiga elever. Verksamma lärare har intervjuats eftersom de har brainsyn i skolans rutiner och det är i huvudsak deras rekommendationer som avgör omeleverna ska läsa moderna språk. För att få olika berättelser om upplevelser medflerspråkiga elever i moderna språk har en semi-strukturerad intervjustudie genomförtsmed sju lärare på fyra olika skolor i Skåne. Lärarnas svar vittnar om att det finns godamöjligheter för flerspråkiga elever att utvecklas i moderna språk. De beskriver att eleverkan utveckla sina bakgrundsspråk och att de kan dra fördel av sina språkkunskaper föratt utveckla ytterligare språkkunskaper. Lärarnas svar bekräftar att det är viktigt medgedigna kunskaper i skolspråket och att ett väl utvecklat modersmål är en väsentligförutsättning för flerspråkiga elevers framgång i skolan. Svaren vittnar också om attbakgrundsspråken sällan är full utvecklade. Med utgångspunkt en sociokulturelllärandeteori betonas det i uppsatsen att eleven behöver få uppmuntran till att användasig av sina bakgrundsspråk som resurs.

Syftet med min uppsats var att studera huruvida det är möjligt att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce Springsteens låtar We take care of our own, Easy Money och Jack of all trades från albumet Wrecking Ball. Jag valde att göra en kvalitativ analys och studera innehållet i låtarna. Det gjorde jag på en sociohistorisk nivå och resonerar utifrån begrepp så som autenticitet. Processen var den att jag gjorde min analys av låtarna och fick fram ett tema som bestod av hur olika individer upplevde finanskrisen i USA. Därefter undersökte jag genom uttalanden av Bruce hur väl min tolkning stämde överens med det han ville förmedla. Den stämde väl överens. Nästa steg var att jag forskade mer i Bruces bakgrund samt det politiska klimatet i USA kring tiden för finanskrisen. Efter detta kunde jag konstatera att det Bruce förmedlade kom från en legitim plats och kunde anses autentiskt. Jag resonerade kring komplexiteten i begreppet historiemedvetande och kom fram till att man möjligen skulle kunna påstå att det finns viss potential att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce´s låtar. Att hävda något bestämt kan jag inte genom mitt arbete. Däremot bedömer jag, utifrån Adlers resonemang, möjligheten att utveckla historisk empati genom musiken som väldigt stor. Han menar att historisk empati handlar om att man genom inlevelse i aktörens situation kan utveckla en förståelse för dennes känslor, utifrån dennes villkor, och utifrån det uppleva ett ansvarstagande med handlingsberedskap. Vidare kom jag också fram till att musiken kan ha en möjlighet att fungera som något av en ”hjälpkrycka” åt historieämnet.

No description available.

No description available.

No description available.

Examensarbetet lutar sig mot en läromedel- och läroplansanalys samt en analys av värdegrundsarbetet i religionskunskapsundervisningen. Vi har analyserat skolans värdegrund i både Lpo 94 och Lgr 11 och sedan jämfört dessa. Vi har även analyserat fyra läroböcker för att se hur väl de tar upp sådant som är värdegrundsrelaterat. Vi kan se att skolans värdegrundinte har förändrats så mycket i de olika läroplanerna. I de läroböcker vi har analyserat kan vihitta mycket lite som är värdegrundsrelaterat. Därför hjälper inte våra läromedel i arbetet att både gestalta och förmedla värdegrunden, som det tydligt står i läroplanen att vi ska göra. Läsaren kommer att få ta del av vad värdegrundsbegreppet innebär och hurvärdegrundsarbetet har förändrats i skolans verksamhet med åren. Läsaren kommer även att förstå att skolans verksamhet har en lång väg kvar i sitt arbete med värdegrunden. Vi har kommit fram till att det som är värdegrundsrelaterat bör genomsyra hela verksamheten och därför bör man integrera det i undervisningen. Detta kan göras på många olika sätt men vi har fokuserat på metoder som ger både kunskap och fördjupning av frågor som rör värdegrunden.

Föreliggande uppsats undersöker hur kristna missionärer under 1900-talets japanmisson framställer och förhåller sig till de båda japanska religionerna shinto och buddhism samt dess utövare. Materialet som behandlas är bevarade missionärsskildringar från åren 1900, 1904, 1905, 1916, 1935. Uppsatsen undersöker även hur nutida läromedel i religionskunskap för gymnasieskolan framställer och beskriver samma japanska religioner och deras utövare. Dessa material är från 1968, -72, -79, -99, -03 och -05. Syftet med uppsatsen är att frilägga strukturer som medverkar i skapandet av de religiösa föreställningarna av "Den Andre". Förhoppningen är att kunna belysa hur våra egna religiösa och kulturella tillhörigheter medverkar i konstruktionen av "Den Andre" som en förenklad motgrupp. Därav blir uppsatsens problemställning följande: "Hur framställs och beskrivs de japanska religionerna shinto, buddhism samt "japanen" i missionsberättelsen? (Underfråga: Hur framställer missionären sig själv?)" samt "Hur framställer några läromedel de japanska religionerna och "japanen"? (Underfråga: Vilket utrymme ges de japanska religionerna i läromedlet?)". I mina teoretiska utgångspunkter har jag valt att utöver de diskursanalytiska teorier som den tidigare forskningen nyttjar även använda mig av kunskapssociologen Ludwik Fleck och hans teori om tankekollektiv och tankestil. Önskan är att hans teori om kunskap som en social konstruktion kan hjälpa mig att förstå beskrivningarna av de båda japanska religionerna och deras utövare. Då min uppsats handlar om att frilägga tankestrukturer genom att analysera ord, begrepp, påstående, adjektiv etc. syftandes till "Den Andre" föreföll en diskursanalytisk metod lämplig. Ytterliggare en anledning till valet är att den forskning som utgör uppsatsens tidigare forskning har alla diskursanalytiska utgångspunkter. Med anledning av detta blir jämförelser och avvikelser i mina resultat lättare att diskutera. I den avslutande diskussionen besvaras min problemställning samt hur metod och teorival fungerat. Därefter ställs mina resultat i relation till tidigare forskning och Lpf 94 riktlinjer. Avslutningsvis behandlas hur väl jag uppnått uppsatsens syfte. / Forthcoming essay has the purpose of examining in what ways Christian missionaries describes the Japanese Buddhist and Shinto religions and it's practitioners during the 20th century Christian missionary enterprises to Japan. The underlying research material has the form of preserved missionary narratives published 1900, 1904, 1905, 1916 and 1935. I also intend to investigate how present school-textbooks in theology and religion depict and describe the earlier mentioned religions and their practitioners. The underlying material for this research is mainly in the form of modern school-textbooks published in 1968, -72, -79, -99, -03 and -05. The purpose of this essay is to make and effort in the exposure of structures participating in the construction of "The Other". My intentions are to shed some light on how are own cultural, and most importantly, our religious belongings are vital parts in the construction of "The Other" as an oversimplified stereotype and counter-group. My arranged questions will therefore be as follows: "In what ways are the Japanese religions (Shinto and Buddhism) and its practitioners depicted by the missionaries?" Sub question: "How does the Missionary depicts himself?” and “In what ways does some school-textbooks’ depict the Japanese religions (Shinto and Buddhism) and its practitioners?" Sub question: "How many pages in the textbook are given to the representation of the two Japanese religions?" Beside the discourse analysis used by the researchers mentioned in the Background research (chapter 3) the exit point for my theoretical framework is also inspired by the knowledge-sociologist Ludwik Fleck and his theory of collective thinking and styles of thinking. My hopes are that his conception of knowledge as a social construction can give me an understanding for how the missionary depictions of the Japanese religions and its practitioners are created. As my essay has a purpose of exposing thinking-structures by analysing conceptions, words, declarations and adjectives aiming towards the construction of "The Other" I found it appropriate to use a method inspired by discourse analysis. Another reason for using such a method is, as I mentioned above, that all of the background researchers have used discourse analysis as an exit point for their own research. By using the same method (and theory) I can more easily make a comparison between my results and digressions and theirs. In the first part of my Conclusion (chapter 5) I will answer my arranged questions and sub questions. I will also discuss the functionality of my preferred method and theoretical framework. Thereafter I will discuss the relationship between my results and the results of the background researchers and also the guidelines for Lpf 94 (governmental plan for the voluntary school forms). Finally I will have a short discussion concerning the purpose of this essay.

I vår undersökning genomför vi en empirisk undersökning på tre skolor där 47 lärare har fyllt i enkäter om hur lärare tänker kring klassrumsundervisning och informella undervisningsmiljöer.

No description available.