Man lär så länge man lever sägs det, och även lärare på utbildningen för teckenspråkstolkar på Stockholms universitet säger att avslutad utbildning inte är likställt med att vara färdiglärd. För att undersöka om det går att se fortsatt utveckling har jag i denna uppsats jämfört tre studenter, från kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning, som går sista terminen och tre erfarna tolkar, som i snitt har en erfarenhet på 12,5 år, i deras produktion av konstruerat agerande (CA) och konstruerad dialog (CD) när de tolkar en barnbok. Resultatet visar att det inte fanns någon större skillnad mellan grupperna när det kommer till produktion av CA och CD, men en generalisering går inte att göra då resultatet inte går att applicera på hela yrkeskåren eftersom deltagargrupperna är så pass små. Det gick därmed inte att med hjälp av mitt resultat att dra några slutsatser kring hur en fortsatt utveckling sker efter att man har avslutat sin utbildning och har erfarenhet av att jobba som tolk. / They say that learning never stops. The teachers at the sign language interpreter program at Stockholm university say that having completed the program is not the same as being fully learned. In this study I have compared three students, from the bachelor’s program in sign language and interpreting, who are attending the last semester, as well as three experienced interpreters, with an average of 12,5 years of experience, in their production of constructed action (CA) and constructed dialogue (CD) when interpreting a children’s book. The results show no difference between the groups when looking at the production of CA and CD. Thus, since the participant groups are small, a generalization that applies to the whole field of interpreters cannot be made. This also resulted in that I could not make any assumptions about how any progress is made after one has finished their education and has some experience working as an interpreter.