Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder. Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar. Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag. / Background: The inconsistency, in the management of internally generated intangible assets, is addressed by the standard setters IASB, AASB, ASBJ and by the Swedish organization RFR. RFR argue that more attention should be placed on the identification and recognition of internally generated intangible assets, this due to their significant increase and impact on companies and customers. Aim: The study is describing the context in which internally generated intangible assets exist. Hence, contributing to an understanding of how their characteristics and identification are treated in accounting, in the consumer goods and service industry. Completion: The study has a qualitative approach and is based on interviews with companies with internally generated intangible assets in the consumer goods and service industry. Result: The consumer goods and service industry use formal and informal heuristics in order to identify internally generated intangible assets due to the uncertainty in the assessment. The existence of heuristics is affected by the following factors; key personnel, experience, company size and size of the internally generated intangible assets. The industry perceives difficulties in the existing regulations, but finds IAS 38 to be, overall, adequate.

Issues relating to inventory capacity resulting from high fill rates (inventory pressure) have been identified as a major problem for growing Fast-Moving Consumer Goods firms. The implications of these capacity problems include increased costs of working capital and cost-inefficient rental of external storage space. The study is focused towards the food retail segment and aims to address the lack of a detailed SKU-level KPI for inventory pressure and a model for identifying its root causes. The research design is based on a review of literature and a live case study at the Swedish food retailer Axfood, including qualitative interviews in addition to the collection and analysis of inventory data. The inventory turnover ratio was determined to be an accurate KPI in this case, where lower ratio values tend to correspond with high inventory pressure, and vice versa. With the KPI established, a regression analysis was performed, in order to find critical determinants of the problem in the Axfood case. The regression analysis yielded a number of highly influential factors for inventory pressure, mainly low order frequencies, high variability of demand and prolonged supplier lead times, in addition to a number of less influential determinants. The study also included the identification of key drivers of inventory pressure within various Axfood product segments, where private label product stands out as a particular product segment of interest. A numerous of segments were identified as particularly problematic, however private label products where not found to influence the overall level of inventory pressure in any significant manner. While the study is in no way exhaustive about the highly complex nature of the researched problem, the establishment of a KPI and use of a regression model has provided a basis for discussion regarding the problem. In addition, the proposed framework is applicable for future similar studies on other FMCG cases, in addition to more detailed case studies into inventory capacity issues. / Lagerkapacitetsproblem som härrör från höga fyllningsgrader (lagertryck) har identifierats som ett avgörande problem för växande företag verksamma inom snabbrörliga konsumentvaror. Konsekvenserna av sådana kapacitetsfrågor är bland annat ökade kostnader för rörelsekapital och kostsam inhyrning av externt lagringsutrymme. Denna studien är inriktad mot livsmedelsbranschen och syftar till att adressera bristen på ett detaljerat mätetal för att följa upp lagertryck på artikelnivå, samt en modell för att identifiera dess underliggande orsaker. Forskningsmetodiken är baserad på en litteraturstudie och en fallstudie hos den svenska livsmedelsåterförsäljaren Axfood, som innefattar kvalitativa intervjuer samt insamling och analys av lagerdata. Lageromsättningshastigheten ansågs vara ett tillförlitligt mätetal i denna fallstudie, där lägre värden tenderar att motsvara högt lagertryck och vice versa. Med detta mätetal som grund utfördes en regressionsanalys för att finna kritiska förklaringsfaktorer till problemet i Axfood-fallstudien. Regressionsanalysen gav ett antal starkt inflytelserika faktorer för lagertryck, främst låg orderfrekvenser, hög varians av efterfrågan samt långa ledtider från leverantörer. Även ett antal mindre inflytelserika determinanter hittades. Studien innefattade också identifiering av kritiska faktorer för lagertryck inom olika produktsegment hos Axfood, där egna märkesvaror utmärker sig som ett segment av särskilt intresse. Ett flertal segment identifierades som särskilt problematiska, egna märkesvaror visade sig emellertid inte påverka det totala nivån av lagertryck på något avgörande sätt. Denna studie utger sig inte för att vara uttömmande om forskningsproblemets mycket komplexa natur. Upprättandet av ett mätetal samt tillämpandet av en regressionsmodell har dock legat till grund för en diskussion om problemet. Det i studien föreslagna ramverket är applicerbart för liknande studier på andra FMCG-fall i framtiden, samt mer detaljerade fallstudier av lagerkapacitetsproblem.