1 |
Vilken teori Ricardo eller Keynes; en kvalitativ studie på statsskuldens påverkan på konsumtionsbenägenhetenPilerot, Lars January 2015 (has links)
Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin. Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet. Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat. / Abstract T he study intends to find out which theory is most applicable, the Ricardiansak equivalence or the classic Keynesian theory. The study is qualitative and based on a survey focused on students where respondents answered questions about their attitude toward certain issues. The results were analyzed by a qualitative analysis and compared with previous reports on the subject to see if the result lies in the common line. Based on the results suggest that the Ricardiansak theory are not enforced, which is also supported by previous reports on the subject. The national debt has no impact on students' propensity to consume based on survey results.
|
2 |
Ta en risk! Friskt vågat är hälften vunnet, inte sant? : En kvalitativ studie av svenska bankers riskstrategier och riskbedömning av privatpersoners konsumtionslån utan säkerhet / Take a risk! Daring to take a chance is a win in itself, right? : A qualitative study of the Swedish banks risk management and risk assessment for consumer loansEdvardsson, Emma, Martinsson, Jenny January 2020 (has links)
I dagens samhälle sporras konsumenter till att konsumera mer och mer. En anledning till att konsumenter idag konsumerar mer än tidigare är att pengar idag är mer lättillgängliga än de tidigare varit. Det har lett till att fler tar konsumtionslån, vilket är en riskfylld affär för de banker som bistår konsumenter med lån. Bankerna utsätts för en kreditrisk i samband med att de beviljat ett lån utan säkerhet. Författarna till den här studien har ett stort intresse inom ekonomi och konsumtion och således upptäcktes även intresset för riskerna som bankerna står inför i de här sammanhangen. Studiens författare uppmärksammade att det fanns en ytterst begränsad mängd tidigare forskning inom ämnet och önskade därmed att fylla den identifierade kunskapsluckan. Studien syftade att besvara vilka faktorer svenska banker beaktar vid en kreditbedömning och hur en sådan utförs för konsumtionslån. Utöver det syftade studien även att besvara hur bankerna bedömt de risker de utsätts för i samband med konsumtionslån, hur riskerna påverkade bankernas riskstrategier samt hur bankerna beaktade konsumenternas beteende i riskbedömningarna. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Teori samlades in och bearbetades från 18 vetenskapligt granskade artiklar. Sju semistrukturerade intervjuer med sju olika svenska banker utfördes. Intervjupersonerna valdes ut baserat på den kunskap och erfarenhet de besatt inom kredit och riskbedömning. Således hade de intervjuade roller i form av kreditchefer, kontorschefer, kreditspecialister och senior credit riskmanager. De intervjuade bankerna valdes ut i vetskap om att de representerar olika delar av marknaden, vilket skapade en större variation och bredd i det insamlade datamaterialet. Således intervjuades storbanker, medelstora banker och nischbanker. Av studien har det framkommit att de främsta faktorerna bankerna tog hänsyn till vid en kreditbedömning, var kundens inkomst och återbetalningsförmåga. I studien visade det sig även att bankerna identifierade kundens vilja och förmåga att återbetala ett lån, som de största riskerna som bankerna möts av. Bankerna tog även hänsyn till kunders beteende, dock i olika utsträckning, vid riskbedömningarna. Bankerna tillämpade olika typer av riskklassificeringsmodeller som riskbedömningen och räntenivån baserades på. Det skilde sig mellan bankerna i huruvida de såg konsumtionslån som lönsamma. Dock ansåg de flesta bankerna att konsumtionslån inte var den mest lönsamma låneprodukten. / In today's society consumers are regularly encouraged to consume more and more. One reason that people today consume more than people used to are that money nowadays are more easily accessible than they were before. This has led to more people applying for unsecured smaller loans, which is a risky business for banks that grants these kinds of loans. The banks put themselves in risk of consumers not being able to pay them back when they grant unsecured loans. This papers authors have an interest in both economy and consumption and therefor also discovered an interest in the risks that banks put themselves in when granting unsecured loans. The authors discovered that there was a limited amount of earlier research available on the subject. An aim for this paper therefore was to identify which factors the banks consider when assessing a credit loan application and how the bank make the assessments. Furthermore, this paper aims to identify the risks that the banks put themselves in when granting this kind of loan, how the risks affect the banks risk strategies and how the banks take in consideration consumers behaviour when the banks make their risk assessments. This paper was conducted by a qualitative method. Theory was assembled from 18 peer reviewed articles. Seven semi structured interviews where held with representatives from seven different Swedish banks. The persons being interviewed where chosen based on the knowledge and experience they possessed in credit and risk assessment. Therefore, the people that were asked to take part in the interviews worked as credit managers, office managers and credit risk managers. The banks that contributed with an interview where chosen with knowledge that they would represent different parts of the market, wishing to create a bigger variation and a depth in the data material. The interviewed persons represented bigger banks, medium sized banks and nichebanks. In the empiricism the study shows that the main factors that banks consider when they assess these kinds of loans are the customers income and assessed ability to repay the loans. The banks identified both the customers' ability and their will to repay the loan, as the biggest risk they faced. They also considered how customers behave. The study shows that banks applied different kinds of risk scoring models that they based the risk assessment and interest rate on. From the study it shows that banks differ in their view on whether these types of loans are profitable, although most of the banks did not consider them to be profitable
|
3 |
Konsumtion-förmögenhetskanalen, existerar den? : En kvantitativ studie om penningpolitikens transmission / The consumption-wealth channel, does it exist? : A quantitative study of the transmission of monetary policySekhtyan, Lina, Oskarsson, Julia January 2023 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur den penningpolitiska transmissionsmekanismen, särskilt hur förändringar i styrräntan, påverkar hushållens konsumtion. Huvudsyftet som undersöks är huruvida effekten av konsumtion-förmögenhetskanalen existerar vid förändringar i styrräntan. Genom att estimera en SVAR- modell och använda impuls respons funktioner (IRF) kan vi besvara våra syften och analysera hur en chock med en standardavvikelse på styrräntan kommer att påverka hushållens konsumtionsbeteende. Vidare inaktiveras konsumtion- förmögenhetskanalen för att kunna göra en jämförelse med studiens tidigare estimat och påträffa en eventuell existens. Resultaten från studien visar att det inte finns några signifikanta indikationer på en konsumtion-förmögenhetskanal i samband med penningpolitiska åtgärder under tidsperioden från första kvartalet 1996 till fjärde kvartalet 2022. Slutsatsen av studien indikerar således att en konsumtion-förmögenhetskanal inte är den dominerande transmissionsmekanismen för att påverka hushållens konsumtion vid penningpolitiska åtgärder. / The study aims to examine how the monetary policy transmission mechanism, specifically changes in the policy interest rate, affect household consumption. The main objective investigated is whether the effect of the consumption-wealth channel exists during changes in the policy interest rate. By estimating a Structural Vector Autoregressive (SVAR) model and utilizing impulse response functions (IRFs), we can address our objectives and analyze how a shock of one standard deviation in the policy interest rate will impact household consumption behaviour. Furthermore, the consumption-wealth channel is deactivated to enable a comparison with the study's previous estimates and identify any potential existence. The results of the study indicate no significant evidence of a consumption-wealth channel associated with monetary policy measures during the period from the first quarter of 1996 to the fourth quarter of 2022. Thus, the study's conclusion suggests that the consumption-wealth channel is not the dominant transmission mechanism for influencing household consumption during monetary policy measures.
|
Page generated in 0.1014 seconds