Bakgrund: Projektet “Trygg och nära mödrahälsovård i Ådalen- och Västra området” infördes till följd av att förlossningskliniken i Sollefteå stängdes. Delar av projektets arbetssätt har inspirerats av caseload-modellen.Motiv: Kontinuitetsmodeller för barnmorskeledd vård växer internationellt. Barnmorskor kan genom arbetssättet skapa en nära och stärkande relation till de gravida kvinnorna. Det finns ett behov av mer forskning om barnmorskeledda kontinuitetsmodeller i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta inom projektet. Metod: En kvalitativ studiedesign med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor från Norrland genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av de sex intervjuerna resulterade i ett huvudtema: Ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar samt tre kategorier; Skapa trygghet genom ökad tillgänglighet och kontinuitet för gravida och nyförlösta i glesbygd där barnmorskornas upplevelser av att kunna skapa trygghet för kvinnor i glesbygd beskrivs. Få möjlighet att arbeta varierande och kompetensbevarande beskriver hur barnmorskorna upplevde personlig tillfredställelse genom projektets arbetssätt. Synliggöra behovet av utveckling för bättre service belyser viktiga personer och funktioner för barnmorskorna i projektet, brister, organisatoriska svagheter samt förslag på utveckling. Konklusion: Barnmorskornas erfarenheter av att arbete i projektet kan förstås genom upplevelsen av att det är ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar. Barnmorskorna lyfter de positiva erfarenheter de upplevt med projektets arbetssätt, så som ökad tillgänglighet för kvinnorna men också de brister som bidragit till utmaningar för barnmorskorna i att kunna erbjuda trygg mödrahälsovård. Denna studie kan bidra med förståelse för hur det är att arbeta som barnmorska i glesbygd med långa avstånd till förlossningsklinikerna samt synliggöra hur olika villkoren är för trygg vård för gravida kvinnor i glesbygd.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Kontinuitet genom graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod har god evidens när de kommer till att främja okomplicerade förlossningar. Relationsbaserad vård är associerad med minskad morbiditet. Trots detta är vårdformen fortsatt ovanlig i Sverige.  Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors motivation att arbeta relationsbaserat och deras upplevelser och erfarenheter att följa kvinnan under graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats där fem barnmorskor intervjuades varav alla hade erfarenheter av att jobba relationsbaserat. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Två teman kunde utläsas av resultatet: “Vårdens organisation” och “Relationernas betydelse”. Barnmorskorna upplevde att beredskapen var slitsam men att arbetet i sig var givande. Flera barnmorskor nämnde den medikaliserade och hierarkiska vården som anledningar till att de sökt sig från förlossningsvården på sjukhus till den relationsbaserade vården. Relationerna som byggdes tack vare kontinuiteten ledde till en ökad upplevelse av trygghet för den födande samt dess partner.  Slutsats: Studiens resultat visar att barnmorskor som tidigare har, eller för närvarande, arbetar inom en kontinuitetsmodell upplevt ett flertal positiva aspekter i sitt arbete. Förutom att arbetet får dem att må bra och ger dem en känsla av tillfredsställelse, byggs även starka band till den födande, vilket verkar främja fysiologiska födslar. Relationen som byggs upp över tid ledde till en ökad trygghet för kvinnan och även hennes partner. Barnmorskans anledningar att jobba relationsbaserat berodde delvis på en upplevelse att förlossningsvården blivit medikaliserad och läkarstyrd samt att man inte hade möjlighet att utöva sitt barnmorskeri. / ABSTRACT  Background: Continuity throughout pregnancy, childbirth and the neonatal period has good evidence when it comes to promoting uncomplicated births. Relationship-based care is associated with reduced morbidity. Despite this, this form of care is still unusual in Sweden.  Aim: The aim of this study was to investigate midwives' reasons to work relationship-based and their experiences of following the woman during pregnancy, childbirth and the postnatal period.  Method: The study has a qualitative approach where five midwives were interviewed, all of whom had experience of working relationship-based. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: Two themes could be deduced from the results: "The organization of health care" and "The importance of relationships". The midwives felt that the on-call work was tiring but that the work itself was rewarding. Several midwives mentioned the medicalized and hierarchical care as reasons why they have moved from maternity wards in hospitals to relationship-based care. The relationships that were built thanks to the continuity led to an increased sense of security for the person giving birth and their partner.  Conclusion: The results of the study show that midwives who previously have, or currently, work within a continuity model experienced a number of positive aspects in their work. In addition to making them feel good and giving them a sense of satisfaction, the work also builds strong bonds with the birthing person, which seems to promote physiological births. The relationship that is built up over time led to an increased sense of security for the woman and also her partner. The midwife's reasons for working relationship-based were partly due to a perception that maternity care had become medicalized and controlled by doctors, and that they could not practice their midwifery.